Så här mycket har Sveriges statsskuld ökat i år: »Återhämtningen tar tid«

Riksgäldens senaste prognos, som kom i dag, visar ett underskott i statsbudgeten på 256 miljarder kronor i år, men det är 146 miljarder kronor mindre än prognos från maj.

– Vi ser en ökning av statsskulden i år, sedan stabiliseras den, sa riksgäldsdirektör Hans Lindblad på dagens presentation.

Det minskade underskottet innebär att Riksgälden drar ned statens upplåning och att statsskulden inte ökar lika mycket som man trodde i maj.

– Enligt regelverket ska skulden röra sig kring ungefär 35 procent, med toleransintervall på plus/minus fem procentenheter. Nivån under de kommande åren ligger marginellt över den gränsen, trots den kris vi genomlider. Sverige står väl rustat för att möta kommande svårigheter, fortsatte han.

– Fallet blev mindre än väntat. Men återhämtningen tar tid, sa Hans Lindblad.

– Inte minst utvecklingen av skatteinkomsterna pekar på att ekonomin har börjat återhämta sig allt tydligare, men osäkerheten är fortfarande stor, fortsatte han.

Riksgälden räknar med att BNP faller 3,5 procent i år för att sedan växa med 3,8 respektive 3,4 procent 2021 och 2022.

Alarmerande? Både ja och nej. BNP-tillväxten blir den svagaste på 60 år. Och coronaåtgärderna kommer påverka och avvecklas under lång tid.

Återhämtningen kommer snabbare än vad som förväntades i förra prognosen från Riksgälden, men det dröjer till mitten av 2021 innan BNP är tillbaka på nivåerna före krisen. Pandemin bidrar också till att osäkerheten i prognoserna fortfarande är större än normalt.

LÄS OCKSÅ: Därför betalar Sverige ingen ränta på statsskulden under 2021

***

FAKTA: Statsskulden

• Några statliga myndigheter äger statsobligationer och statsskuldväxlar. I den konsoliderade statsskulden räknas sådant inomstatligt ägande bort. Måttet ger en samlad bild av statens ekonomiska ställning och används i regeringens budgetproposition och i årsredovisningen för staten.
• Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, regioner och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastrichtfördraget.
• Enligt EU:s skuldkriterium får Maastrichtskulden inte överstiga 60 procent av BNP. Maastrichtskulden är också det mått som avses i budgetramverket och som ligger till grund för det skuldankare på 35 procent av BNP som riksdagen har beslutat ska gälla från 2019.