Sidea: Det är något som inte stämmer – alla ekonomiska teorier är satta ur spel

Publicerad 2019-10-24

Förr fanns ett tydligt samband mellan lägre arbetslöshet och högre inflation. I dag är det inte så, och det är inte första gången det sker.

Åren före finanskrisen 2008-09 var det populärt att förklara "superkonjunkturen" med att det skett en så kallad decoupling, tillväxten behövde inte nedgångar. Även svenska företagsledare talade om en högkonjunktur utan slut. Ingen bortsåg från att den amerikanska fastighetsmarknaden och skuldsättningen hade expanderat rejält. Det var blott små detaljer man kunde bortse från i den betydligt större bilden – att vi levde i en helt ny, skön värld.

Nu har reglerna skrivits om igen. Det är bara se hemmavid: Riksbanken har under Stefan Ingves långa ledning (chef sedan 2006 och mandatet sträcker sig till 2023) fört en penningpolitik som ensidigt syftat till att pumpa upp inflationen men har bara lyckats sänka kronan. Arbetslösheten har samtidigt sjunkit.

Även finansideologerna på brittiska Economist kliar sig i skallen, kallade nyligen det för "strange new rules". En underdrift när USA uppvisar arbetslöshetstal som man inte sett sedan 1969 – 50 år! Det extraordinära blivit det nya normal.

Finanspolitiken har samtidigt inte varit i fas med centralbankernas penningpolitik. Tyskland har inte investerat i nya vägar och broar. Storbritannien har slagit sig in på samma väg, och en förklaring till att den låga produktivitetsökningen i ekonomin har just varit en minskning i offentliga utgifter. USA har prioriterat att sänka skatter för rika och företag, istället för laga vägar och investera i elnätet, menar Economist.

Hur det ligger till i Sverige får vi en uppdatering om inom någon vecka eller så, när lövhalka åter sätter stopp i tågtrafiken. OECD, klubben för rika länder, har gott om statistik som tecknar bilden av hur det står till med infrastrukturen. Grafen nedanför visar investeringar i infrastruktur som andel av respektive lands BNP.

Man kan fundera på varför fransoserna ligger högre än oss. Eller att britterna, trots allt, på senare tid ökat utgifterna till över 1 procent av BNP. Statistik är en sak, desto starkare är historier.

Där man kan lyssna till den tidigare finansministern Anders Borg som skildrar sitt politiska värv i sina memoarer (släpps imorgon). I boken berättas bland annat hur han framgångsrikt drivit igenom stora jobbskatteavdrag, men när han ska föra jobbsamtal i bostaden tycks Katrineholms infrastruktur ha mer gemensamt med Norrlands inland:

"En detalj i sammanhanget var att mobilnätet var så dåligt att jag endast hade täckning när jag satt i köket och höll upp telefonen eller vandrade på rullstensåsen utanför huset. Att sitta med armen uppsträckt i luften och föra långa samtal med Frankrikes eller Tysklands finansminister ger en smått bisarr känsla."

Bisarrt är ordet.