Sidea: Svenskarnas beroende av blancolån ökar – vår nästa stora kris?

Vi svenskar har blivit beroende av konsumtionslån i sådan utsträckning att det i coronakrisens spår riskerar att orsaka en egen kris i sig. Varje månad ökar lån utan säkerhet, det vill säga blancolån, med drygt 8 procent. På tio år har hushållens blancolån ökat från 171 miljarder 2010 till 280 miljarder. Finansinspektionen slog fast 2018 att blancolånen växte på årsbasis med i genomsnitt 17 procent.

Problemet med sådan utlåning är uppenbar: låntagare som inte längre kan betala av sin Ipad kan inte bara lämna tillbaka surfplattan till långivaren i hopp om att skulden skrivs av. Konsumtionskrediter för renovera köpa, köpa ny tvättmaskin eller semesterresa är till sin natur sådana att det inte finns någon underliggande tillgång att realisera vid en betalningsinställelse.

Långivaren får ut brödsmulor vid en kreditförlust. Det är också skälet till att räntorna allt som oftast är skyhöga: låna 5000 kronor till en kostnad av 2000 kronor under 3 månader (totalt 7000 kronor) ger en effektiv ränta på 291 %.

De fyra storbankerna – Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank – ägnar sig ogärna åt sådan verksamhet. Det är av främst andra skäl har de på tämligen kort tid tappat 300 miljarder kronor i värde. Från ett samlat börsvärde på nästan 800 miljarder till i dag runt 500 miljarder. Men bankraset speglar trycket som ligger på den finansiella sektorn och där konsumtionskrediter är en av många bördor just nu.

Nischaktörer såsom Resurs Bank, Marginalen och Collector är alla verksamma inom konsumtionskrediter. Jämfört med storbankerna är deras lånevolymer inte stora, men riskerna desto högre.

Lån med andra säkerheter än bostäder har stigit till totalt 515 miljarder kronor, rapporterade Dagens Industri häromdagen. Beloppen är så pass stora att det kan orsaka en större ekonomisk kris.

Coronakrisen har i detta skede mestadels påverkat företag. Nära 50 000 anställda är varslade om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen. De har ännu lön och kan betala av konsumtionskrediter. Redan om en eller ett par månader kan läget vara helt annorlunda.

Kommer staten behöva rycka in med krisåtgärder riktade till nischbanker som lånat ut hundratals miljarder där den enda säkerheten är högar med begagnade Playstations, tvättmaskiner och Iphones?

De som kommer räddas är inte konsumenterna, utan bankerna som kommer vara i behov av nytt färskt kapital.

Och även de svenskar som inte låtit sig lockas av snabba lån med skyhög ränta kommer att få bära bördan när staten återigen tvingas gripa in.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!