Sidea: Tomma biosalonger sätter fingret på en svår situation som är svår att lösa
Bild: TT
Utanför biografen i Solna har risken för smittspridning nått sådana nivåer att folksamlingar på 500 personer eller fler förbjudits. Arrangörer av sådana sammankomster riskerar fängelsestraff på upp till 6 månader eller mer. Detta är alltså Sverige den 12 mars 2020, dagar som definieras av coronautbrottet.
Den stora Imax-salongen på Filmstaden Scandinavia, i shoppinggallerian Mall of Scandinavia i Solna, rymmer 421 platser. Till 15.30-visningen denna dag är det bara 7 platser bokade. Knappt 2 procent. Märk väl, filmvisningen är inte inställd. Än.
Just biografer utgör bra exempel på något tämligen svårbeskrivet.
I Kina rapporteras det om att över 70 000 biografer stängts ner. Även om hemmasittande kineser kan konsumera samma typ av underhållning via digitala tjänster får biografägarna inga intäkter.
Det innebär att biomarknaden har en negativ utbudschock – ett krångligt ekonomiskt begrepp för något vi logiskt begriper. Det finns gott om lediga platser på filmvisningen men mycket få köpare, och det spelar ingen roll om biografägarna skull rea ut biljetterna – det skulle inte övertyga särskilt många fler att gå på bio istället för att hemifrån hyra film via nätet.
LÄS OCKSÅ: Sidea: Så vill Spotify bli nästa Facebook
Denna situation är unikt svår för en stat att hantera. Vanligen agerar en regering respektive centralbank i Keynesiansk anda, man svänger mellan två ytterligheter: stimulans eller nedkylning av ekonomin.
Genom skatter, räntor, incitament, bidrag och olika transfereringar försöker försöker man styra ekonomin på vettigast möjliga sätt.
Men när det på tämligen kort tid uppstår ett överutbud biter inte trubbiga verktyg. En chock med ett överutbud kan i princip bara sugas upp av företagsägaren (Filmstaden har ju som synes inte höjt priserna för de 7 besökarna som ska till 15.30-filmen).
Igår meddelade regeringen och samarbetspartierna man ska bistå just företag med ett krispaket, bland annat att skjuta upp skatteinbetalningar för anställda. Riksbanken har också pekat på att man har verktyg till att skjuta in krediter i marknaden för att stärka upp småföretagare, entreprenörer, industrier och storföretag.
Genom att kapitalisera banker utöka företagens checkkrediter, och på så sätt vinna lite tid. Och så länge inte bankerna är självmordbenägna kan man anta att toleransen är något högre just nu – även om biografkedjan Filmstaden har minimala intäkter under ett par månader.
Osäkerheten skjuts nu framåt. Men hur långt fram? När kan vi hoppas att coronakrisen drar förbi?
Storbanken BNP Paribas chefsekonom William de Vijlder skriver i en färsk analys att utsikterna är svårbedömda och pekar på två olika scenarier i detta läge.
Bland prognosmakare finns prognoser om att antalet smittande når sin topp i juni-juli. Det är den mer hoppfulla utsikten. Det värsta möjliga scenariot just nu, enligt bankekonomen, är att den ekonomiska aktiviteten återvänder till det normala i september-oktober. Tills dess är det ett halvt skitår.
Det enda säkra just nu är världen kommer klara av även detta virusutbrott. Men exakt när det sker vet ingen.
