Självkörande bilar förändrar allt

Text:

Föreställ dig en inte allt för avlägsen framtid där man efter dagens avslutade värv stiger in i en självkörande elbil. Framför en bekväm sittplats finns en stor tv-skärm med strömmande tv-serier, intill ett litet kylskåp, och efter restaurangstopp för middag med valfri mängd alkohol är det läggdags.

Då fälls stolarna ner till en habil säng och under de sovande nattimmarna åker bilen på motorvägen, där den rör sig i mild marschfart under natten i en svärm av andra små lysande elbilar. När morgonen gry återvänder den till city; redo för ett stopp vid ett gym. Träning och dusch innan jobbet.

El är billigt, elbilar är tysta och en självkörande funktion tar bort behovet av planering. Motorvägens vita brus blir en vaggvisa, kanske för framtidens unga. Behovet av en riktig bostad hör till en viss ålder; unga är dessutom sällan hemma. Efter arbetet träffar man vänner och familj, är på krogen, tränar eller upplever andra saker.

Vem vet, när allt färre kan köpa en bostad kommer de istället kanske leasa en självkörande bil, utformad med sovfunktioner? Internetgenerationens version av ungkarlslya.

Det hela kanske låter som en märklig dröm som inte tar hänsyn till en viktig faktor — ingen vill bo i en bil. Eller?

För två år sedan sade han upp sig från sitt jobb, sålde bostaden och hoppade av livsstilen som kontorsslav med jobb nio till fem och flyttade in i husbilen han hade köpt. Han har inte sett sig om sedan dess.

Gurgîn Bakircioglu, tidigare journalist på Sveriges Radio, har en omfamnat en livsstil som minimalist. Allt han äger finns i husbilen. Utan bostadslån eller höga utgifter jobbar han mindre än tidigare, samtidigt som han rest runt i Europa — Italien, Spanien eller att bo på Strandvägen i centrala Stockholm för inga pengar alls.

»Vi behöver inte arbeta 40+ timmar i veckan för att ha råd med alla saker och upplevelser som vi egentligen inte behöver. Vi är schimpanser i kostymer som lever igår och idag«, skriver han när jag mejlar för att fråga om hur livet i en husbil utvecklar sig.

Självkörande elbil är möjligen inte ett förhandsval, lika lite som den minimalistiska livsstilen Gurgîn Bakircioglu anammat passar alla. Men tanken sätter igång många andra. Konsumenter som inte äger ett kök, badrum eller en normal bostad kan bli en helt ny kundkategori där en rad affärsmöjligheter öppnar sig.

Scenariot jag föreställer mig är inte i en odefinierad framtid; även om det finns tydliga paralleller till en del dystopiska sci-fi-filmer där vilande varelser förvaras i en kapsel. Självkörande bilar är bara några år bort. Något får mig att tro att då kommer fler kommer ha tagit steget och flyttat in i sin bil.