Skickar notan vidare

På Jakobsgatan 24 i Stockholm, mittemellan Rosenbad och Operan, ligger finansdepartementet. Om en finansminister någon dag under mandatperioden sitter där och funderar över hur hen bäst kan bli gillad finns det ett par kassaskåpssäkra saker att göra. En är att ge sig på de svenska bankerna. Tala om att det får vara nog. Med aktieutdelningar, vd-bonusar, höga räntor eller något annat som kan uppfattas som en orimlighet för småsparare och bolånetagare.

Anders Borg har varit bra på att markera mot storbankerna – och ofta applåderats av bankkunderna. För precis ett år sedan sa han till exempel: »Låt mig vara tydlig på den punkten; börjar bankerna diskutera utdelningar, då kommer vi skärpa riskvikterna.«

Några månader senare, i början av 2013, redovisade de fyra storbankerna en sammanlagd vinst på drygt 85 miljarder kronor, lät sig inte skrämmas av några hot utan spikade utdelningar på totalt 35 miljarder kronor, en ökning med över 10 miljarder jämfört med året innan.

I slutet av maj i år införde Finansinspektionen så ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Enkelt uttryckt: bankerna måste sätta undan mer kapital för sin bostadsutlåning. Och redan nu, i mitten av november, flaggade Finansinspektionen i sin årliga riskrapport för en ytterligare höjning av riskviktsgolvet. Nästa sommar kan golvet bli 25 procent. Swedbank var blixtsnabba, skyllde på ökade kostnader och höjde bolåneräntorna direkt. Kundernas ramaskri – och förmodligen rädslan att tappa marknadsandelar – tvingade vd Michael Wolf att pudla en vecka senare och banken fick sänka räntan.

Kundernas eventuella glädje lär dock bli kortvarig. Det är bara en tidsfråga innan kunderna, snarare än ägarna, får känna av att de strängare kraven gör det dyrare för bankerna att låna ut pengar. I alla fall om höjningen av riskvikten ska få den effekt som är tänkt.

Förutom Borg är ju bland annat Finansinspektionen och Riksbanken fortsatt oroliga över hushållens höga skuldsättning. För att dämpa suget efter mer bolån har Anders Borg under året pratat om nerkylare som amorteringskrav, men insåg förmodligen rätt snabbt att ett valår inte är rätt tid för en sådan skärpning. Däremot kan en höjning av bankernas riskvikter vara ett sätt att lugna ner bolånemarknaden.

Vips, så verkar problemet fixat. Men det är ju sällan allt fungerar så enkelt. Swedbankmanövern visar att kunderna inte tål vad som helst. Lägg till rundliga utdelningar till bankägarna nästa år så kan bolånetagarna härskna till ordentligt.

För under den senaste tiden har Nordea i Svenska Dagbladet uttalat sig välvilligt om höjda aktieutdelningar 2014. Detta går helt på tvärs med Finansinspektionens rekommendationer i riskrapporten från häromveckan. Där understryker inspektionen just att även om de fyra storbankerna överlag står väl rustade måste »storbankerna på sikt vara återhållsamma med utdelningar då deras marginaler utöver buffertkraven är små«.

Inget talar för att Nordea blir ensamt. Bankerna kommer att fira när 2013 ska summeras. Rörelseresultatet för det senast redovisade kvartalet för Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea var drygt 23 miljarder. För helåret väntas de fyra bankernas vinst bli ungefär 90 miljarder.

En lågoddsare i början av 2014 är därför att bankerna redovisar ett kanonresultat, ger generösa utdelningar till aktieägarna samtidigt som uppretade bankkunder inser att de får ta de ökade kostnaderna för högre riskvikter. Alltmedan Anders Borg fortsätter att hytta med fingret åt bankerna. Kanske får han inte några stående ovationer för sin bankattack denna gång men det blir bankerna, inte finansministern, som får axla rollen som tråkmåns på bolånefesten.