Snabb urkoppling

Efter att Otto, 79 år, stilla gått bort på det äldreboende där han tillbringade de sista åren av sitt liv, beslutade sig hans närmast anhöriga, sonen Anders med frun Anette och deras tre barn, för en så kallad »direktare«. Ett fenomen som blivit så vanligt att ordet togs in i 2017 års nyordslista, tillsammans med andra tidstypiska nya ord som blockkedja, killgissa, och viralgranska.

En direktare är en begravning utan ceremoni, där den avlidne transporteras direkt från sjukhuset till krematoriet och där sedan askan sprids eller begravs utan att någon anhörig är med. I Stockholm sker numera var tionde begravning på detta sätt. Totalt för hela landet var andelen 6 procent i fjol, en fördubbling på bara fem år, enligt statistik från Sveriges begravningsbyråers förbund (SBF).

– Förr i tiden skedde nästan alla direktare för att den avlidne själv haft det som önskemål före sitt frånfälle. Den stora ökningen på senare år beror på att det blir allt vanligare att de anhöriga väljer bort ceremonin, säger Ulf Lerneus, förbundsdirektör på SBF.

Tidigare i år redovisade SBF statistik som visade att antalet besökare på begravningar har halverats sedan början av 1990-talet. 1991 kom det i snitt 49 gäster på en svensk begravning, i fjol var den siffran nere på 24. Präster vittnar om att de få som faktiskt dyker upp är mer splittrade än förut, och det är inte ovanligt att det fipplas med mobiltelefoner under ceremonin.

– Döden passar tyvärr inte in i våra hektiska liv. De efterlevande anser sig inte riktigt ha tid med en begravning, man försöker trycka in det i ett redan fullspäckat schema i stället för att som förr rensa kalendern. Fokuset på begravningarna har på så sätt flyttats från den avlidne till de efterlevande, säger Ulf Lerneus.

Lågtryck i dödgrävarindustrin således? Nej, inte alls. En rad nya digitala aktörer har lockats till branschen de senaste åren. Uppbackade av externt riskkapital och med aggressiva expansionsplaner har de digitala begravningsbyråerna Funera, Lavendla och Fenix växt kraftigt och tagit drygt 10 procent av marknaden i storstäderna på bara ett par år.

– Begravningsbranschen har länge varit otrolig konservativ, med en massa små familjeägda begravningsbyråer i varje liten stad. Det ser lite ut som resebranschen gjorde för 20 år sedan, innan alla fysiska resebyråer försvann. Vi erbjuder en modern tjänst där svenskarna kan sköta sina begravningsbestyr på nätet, precis som de är vana att köpa allehanda andra tjänster i dag, säger Charlotte Runius, vd för Fenix Begravningsbyrå, som hon var med och grundade 2014.

Vad är då skillnaden mellan att anlita en digital och en traditionell begravningsbyrå? Svaret skiljer sig åt beroende på vem du frågar. Ulf Lerneus på SBF, med 430 traditionella begravningsbyråer som medlemmar, säger:

– Skillnaden är att våra medlemsföretag hjälper till före, under och efter begravningen, medan nätaktörerna mest sysslar med hanteringen under själva begravningen. Resten får kunderna sköta själva.

Charlotte Runius håller inte med.

– Vi ger kunden betydligt bättre service och snabbare hantering än vad en liten familjeägd byrå har resurser till. Men framför allt ger vi kunderna möjlighet att planera begravningen i lugn och ro hemma. De kan göra sina val på nätet utan att någon pressar på, de får fasta priser och har full koll på vad allt kostar. Vi är ingen lågpristjänst, men vi är ändå klart billigare än en traditionell byrå, säger hon.

Marknadsdominanten Fonus, med 230 begravningsbyråer över hela landet, har kontrat med att öka sina digitala insatser, bland annat genom att lansera den egna lågprissajten Farväl.se.

– Självklart påverkas vi av de nya lågprisaktörerna på nätet. Samtidigt är det inte så lätt att etablera sig på den här redan pressade marknaden. Det krävs mycket mer än en tjusig hemsida, säger Fonus marknadschef Peter Göransson.

Bästa tecknet på att konkurrensen har hårdnat i branschen? Priset på sökordet »begravningsbyrå« har skjutit i höjden på Google.

Den allt tuffare konkurrensen gör samtidigt att begravningsaktörerna har uppenbart svårt att få ekonomin att gå runt. Samtliga begravningsbyråer som är nämnda i den här texten visade mer eller mindre illröda siffror det senast redovisade räkenskapsåret. Framför allt har förlusterna skenat för Funera, den av de nya digitala aktörerna som varit mest aggressiv i sin marknadsföring de senaste åren och erbjudit lägst priser.

I slutet av fjolåret tog det abrupt stopp för Funera, som 2016 omsatte cirka 20 miljoner kronor och gjorde en förlust på 12 miljoner kronor. Pengarna var slut och Funera försattes i företagsrekonstruktion.

– Företaget har växt kraftigt, men genererat stora förluster. När huvudägaren inte ville skicka in mer pengar i rörelsen var en företagsrekonstruktion den enda utvägen för att undvika konkurs, säger företagsrekonstruktören Mikael Kubu från Ackordcentralen.

Skulderna i bolaget, som 2017 gjorde en preliminär förlust på 10 miljoner kronor, uppgår till drygt 5 miljoner kronor, enligt den rekonstruktionsplan som upprättats. För att ha en chans att överleva har Funera nu tvingats ställa om fokus helt, från tillväxt till lönsamhet. Av de 24 anställda är det bara 8 kvar. Den tidigare huvudägaren, riskkapitalbolaget Verdane, har lämnat skeppet och de kvarvarande ägarna, grundaren Dennis Jillvert och privatinvesterarna Patrik Rees och Anders Falk, har petat in en mindre summa i en nyemission i februari för att hålla verksamheten flytande.

– Den större finansieringsbiten återstår fortfarande att lösa. Bolaget behöver få in nytt kapital för att finansiera ett ackord och säkerställa den fortsatta verksamheten långsiktigt, säger Mikael Kubu.

De två digitala konkurrenterna Lavendla och Fenix, som också går med förlust, har båda tagit in nytt kapital i år. Lavendla fick i januari in 23 miljoner kronor från riskkapitalbolagen Eequity och Bonnier Ventures, medan Fenix precis har avslutat en nyemission på 10 miljoner kronor riktad till ett gäng privata affärsänglar, bland andra Caremagrundaren Peter Weiderman och Svenska fans-grundaren Anders Nettelbladt.

– För oss är det viktigt att ha en lönsam verksamhet i grunden, och det kommer vi att ha i år. Pengarna från nyemissionen ska vi använda för expansion och ta marknadsandelar. I år räknar vi med att arrangera uppemot 3 000 begravningar, säger Fenix vd Charlotte Runius.

Trots alla »direktare« och de digitala aktörernas prispress går det inte att komma ifrån att det kostar mycket pengar att ta hand om våra döda. I snitt la vi svenskar 27 000 kronor på en begravning i fjol, enligt SBF:s statistik. Det gäller ändå bara de tjänster vi köper in via begravningsentreprenörerna, så som blommor, kista, dödsannons, eventuell gravsten och bouppteckning. I summan ingår inte den begravningsskatt som vi alla är med och betalar in till staten varje år – i fjol 4,6 miljarder kronor, motsvarande ungefär 50 000 kronor per dödsfall.

Skatten ska täcka statens kostnader för hanteringen av den avlidne, så som transporter, eventuell kremation och ceremonilokal, samt en gravplats i 25 år.

Det finns i dag cirka 800 begravningsbyråer i Sverige. En majoritet av dessa är fristående, förutom de 230 som ingår i den ekonomiska föreningen Fonus. Totalt omsätter branschen cirka 2,5 miljarder kronor årligen, varav Fonus står för en knapp tredjedel.

Statistiken talar dock för att den kakan kommer att växa, vilket skulle kunna leda till att branschen går en ny vår till mötes. De senaste åren har antalet dödsfall i Sverige legat ganska konstant kring 90 000 om året. Men när den rekordstora 1940-talsgenerationen börjaratt trilla av pinn, väntas den siffran stiga gradvis för att år 2030 uppgå till 102 000 personer, enligt SCB.

– Det lär bara bli fler och fler dödsfall varje år, i alla fall fram till 2060, enligt prognoserna. Det innebär alltså att marknaden kommer att växa och det blir mer jobb för alla, säger Ulf Lerneus på SBF.

Han spår också att kommande generationer kommer att prioritera begravningar högre.

– Vi vuxna som lever nu har en närmare kontakt med våra barn än tidigare generationer och det hoppas jag resulterar i att besöksantalen på begravningar går upp i framtiden. Det tror jag vore bra för alla. Jag brukar säga att hur samhället mår avspeglas i hur vi sköter våra begravningar.

Fakta | Begravningsentreprenörerna (Siffror från 2016)

Marknadsledaren

Fonus:  Omsättning: 959 miljoner kronor. Resultat: Minus 17 miljoner kronor. Grundat: 1945. Ägare: Ekonomisk förening med 230 begravningskontor och totalt 2 300 olika ägare. (I omsättningen ingår även juridisk rådgivning, begravningsverksamheten omsätter drygt 800 miljoner kronor.)

Digitala utmanarna

Funera:  Omsättning: 20 miljoner kronor. Resultat: Minus 11,5 miljoner kronor. Grundat: 2013 av Dennis Jillvert och Håkan Ramsin. Ägare: Grundarna och Bygg Hemma-grundarna Patrik Rees och Anders Falk.  (Funera försattes i företagsrekonstruktion i december 2017.)

Fenix begravningsbyrå:  Omsättning: 12,2 miljoner kronor. Resultat: Minus 1 miljoner kronor. Grundat: 2014 av Charlotte Runius, Johannes Ekblad och Mikael Nowak. Ägare: Grundarna och affärsänglar som Peter Weiderman, Stefan Mahlstein, Anders Nettelbladt och Tomas Ekman.

Lavendla: Omsättning: 8,5 miljoner kronor. Resultat: Minus 1,1 miljoner kronor. Grundat: 2014 av Jakob Nordström. Ägare: Grundaren och riskkapitalbolagen Eequity, Bonnier Ventures och The Springfield project.