Rekordinflation hotar bofesten
Inflationen nådde en ny topp i mars och räntorna stiger. Därmed rycker en sättning på bostadsmarknaden närmare.
Bild: TT
Inflationsspöket är tillbaka med besked. Priserna steg över 6 procent på årsbasis under mars, enligt färska siffror från SCB. Framför allt el och bensin drev på prisuppgången men även om energi räknas bort var inflationen drygt 4 procent. Statistiken satte ytterligare fart på ränteuppgången, femåriga statsobligationer ligger nu på den högsta räntenivån på åtta år. Även bostadspriserna steg med 1 procent i mars, men experter är tämligen eniga om att den närmare tre decennier långa uppgången på bomarknaden har nått vägs ände.
Normalt brukar inflation driva upp priset även på fasta tillgångar som bostäder. Men det är inte säkert - eller ens troligt - att det blir så denna gång. För det första har energipriserna stigit kraftigt sedan i höstas, och uppgången fortsätter alltså. Det drabbar i synnerhet villor och fritidshus som har stor andel direktverkande el, där elräkningarna under det senaste halvåret varit mer än tredubbla jämfört med tidigare. Bolånebanken SBAB har i en rapport räknat ut att om elpriserna fördubblas från de senaste årens genomsnitt så kan villapriserna sjunka med 20 procent. Samtidigt slår stigande priser på livsmedel och drivmedel också mot hushållens ekonomi, och därmed deras möjligheter att klara boendekostnaderna.
Kostnadsökningarna berör även en för bostadsmarknaden viktig men ofta bortglömd grupp, pensionärerna. Dessa har en mycket hög ”bostadskonsumtion”. Konsultfirman WSP har räknat ut att en ensamstående dam på 65+ som bor i småhus har en bostadsyta på 117 kvm i genomsnitt, nästan tre gånger mer än vad en barnfamilj har per person. Pensionärerna har som regel låg belåning men är å andra sidan känsliga för ökade boendekostnader, typ el och värme. Om de börjar flytta så kan alltså ett stort latent bostadsutbud sättas i rörelse. Och ökat utbud är som bekant en viktig komponent i prisbildningen. Nyligen rapporterade Hemnet att det fanns 20 procent fler bostadsannonser ute i Stockholm jämfört med för ett år sedan.
Kostnadsökningarna gör även att högbelånade barnfamiljer får en allt sämre ”kvar-att-leva-på kalkyl”. Och därmed till det mest oroande hotet mot bostadsägarna; bolåneräntorna. Inflationen är inget unikt svenskt fenomen, skillnaden är att på andra håll har centralbankerna redan börjat skruva upp räntorna. Amerikanska Federal Reserve ställde sig på bromsen och höjde räntan i mars och förväntas göra det sex gånger till, bara i år.
Vår egen Riksbank har hört har varit mer avvaktande, men den allmänna meningen på finansmarknaden är att Stefan Ingves börja höja efter sommaren, två år tidigare än vad som sagts. Ett problemet är att räntehöjningar inte har någon direkt verkan på inflationen som den ser ut idag då denna i första hand drivs av stigande priser på insatsvaror, snarare än höjda löner. De som sitter i andra ändan av det strypkopplet är de högst belånade bostadsägarna; allt högre högre räntor och boendekostnader, men inga höjda löner. Som lök på laxen ligger att en stor andel av bolånen idag är rörliga, det vill säga; boendekostnaden ökar i takt med att marknadsräntorna stiger.
"Den höga prisökningstakt vi haft på framför allt villor men även bostadsrätter under pandemin kan rimligen inte fortsätta i en miljö med både stigande bostadsräntor och fallande realinkomster till följd av högre inflation, höga energipriser samt lägre ekonomisk tillväxt till följd av Ukrainakriget", sade SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Dagens Industri nyligen.
***
Läs även: Ingves kamp med inflationsspöket hårdnar
