Spräcker budgeten

Mindre än tre veckor återstår. I juni tar Sverige över ordförandeskapet i EU efter Tjeckien. För statsminister Fredrik Reinfeldt blir det förmodligen toppen av hans karriär, när han under ett halvår hamnar i det internationella rampljuset.

Reinfeldt förväntas då leda EU genom flera stora prövningar. Planen är att Lissabonfördraget – som är på väg att omdana EU – ska ratificeras av samtliga medlemsländer och kunna träda i kraft. Han ska också se till att det blir ett nytt klimatavtal, som kan efterträd Kyotoavtalet, vid toppmötet i Köpenhamn i december. Till det kommer en ekonomisk kris av en dimension som Europa inte sett sedan andra världskriget.

Tusentals möten är inplanerade, de flesta i Bryssel. Ett hundratal möten, av skiftande dignitet, ska också hållas i Sverige i höst. Då krävs transporter, bevakning, måltider, tolkar, utsmyckning, gåvor och kulturella inslag. Regeringskansliet behöver därför personalförstärkningar.

För att täcka kostnaderna för ordförandeskapet – som ordförandelandet själv står för – har riksdagen beslutat om att tillföra 890 miljoner kronor, fördelat på tre år. En summa som ungefär motsvarar vad det kostar att finansiera Säkerhetspolisen, Kustbevakningen eller Sida under ett år.

Förra gången Sverige var ordförandeland – 2001 – hamnade slutnotan på 835 miljoner kronor. Sedan dess har visserligen antalet medlemsländer ökat från 15 till 27. Men samtidigt ska Sverige inte genomföra något toppmöte med statschefer, som i Göteborg 2001, denna gång.

Nu är regeringen ändå rädd att de 890 miljonerna inte räcker till, trots att det är drygt 80 miljoner kronor mer än den tjeckiska budgeten för första halvåret 2009. Det är det oförutsägbara ekonomiska läget som skrämmer. När Frankrikes president Nicolas Sarkozy höll i ordförandeklubban hösten 2008 blev det flera extrainkallade möten för att bemöta krisen. Tjeckien hade en än mer kaotisk period, när deras regering föll samtidigt som den skulle leda unionen.

I en tilläggsbudget, som riksdagen ska besluta om den 17 juni, begär regeringen därför 81 miljoner kronor extra för oförutsedda utgifter under ordförandeskapet.

– Det är reservpengar, kan man säga, i fall det behövs ett extra toppmöte i Bryssel. Vi får se om vi använder dem, säger EU-minister Cecilia Malmström.

Enligt Malmström kan det bli nödvändigt med ett snabbinkallat möte för att ena EU:s medlemsländer inför klimatkonferensen i Köpenhamn. Som det ser ut nu är Reinfeldts förhandlingsmandat något osäkert.

– Svårigheterna i att komma överens har visat sig vara större än när vi lade ursprungsbudgeten. I takt med att den ekonomiska krisen har eskalerat har entusiasmen för klimatfrågorna dämpats något i vissa länder, om jag uttrycker mig försiktigt, säger Malmström.

För att finansiera reservpengarna ska sex miljoner tas ifrån miljöpolitiken – eller mer bestämt från budgetposten »sanering och återställning av förorenade områden«.

– Det har väl blivit lite pengar över där helt enkelt, motiverar Malmström beslutet.

Resterande 75 miljoner tas från reform­utrymmet, det vill säga det blir en ofinansierad utgiftsökning. Antagligen sista gången på länge regeringen kan åberopa ett sådant utrymme – bara för några veckor sedan talade Reinfeldt om att reformutrymmet inför höstbudgeten var lika med noll.

Att de ökade kostnaderna för Sveriges ordförandeskap skulle ha något att göra med att regeringskansliet misslyckats med att locka sponsorer till ordförandeskapet förnekar EU-ministern. Klart är dock att endast två företag har nappat på det sponsorerbjudande som regeringen skickat ut via företagarnas organisationer: Leaf bidrar med Läkerolaskar till delegaterna, och Volvo ställer upp med 90 bilar till regeringens förfogande.

Regeringskansliet har nu gett upp försöken att finna fler samarbetspartners. Därmed kommer de inte i närheten av de tio sponsorer som svenska ordförandeskapet hade 2001, då bland annat SAS erbjöd flygresor, Ericsson lånade ut mobiler och Telia upplät sitt telenät.

– Den ekonomiska krisen har gjort att det visat sig väldigt mycket svårare att få sponsorer än vad vi hade hoppats, säger Malmström.

– Det är naturligtvis tråkigt. Men det är en annan ekonomisk situation nu än det var 2001.

Hur kompenserar ni då för den minskade sponsringen?

– Vi får se till att det inte blir dyrare. Vi har ju den budget vi har, säger Cecilia Malmström.