Stormvarning på börsen – nu kommer lågkonjunkturen

Sommaren har börjat illa, i alla fall för dem som sparar i aktier och fonder. Världens börser inledde denna vecka med ytterligare en sättning efter oroväckande inflationssiffror från USA. Därmed är en fjärdedel av det samlade värdet på Stockholmsbörsen vid årsskiftet bortsopat. Sämst har det gått för den räntekänsliga fastighetssektorn följt av tech-bolagen.

Man kan betrakta börsen som ett slags numerisk sammanfattning av de samlade framtidsförväntningarna hos alla som agerar på den, direkt eller indirekt. Genom det som brukar kallas för ”massans visdom” blir aktiemarknaden därmed en nervös men ändå hygglig barometer för den ekonomiska väderleken på sex till tolv månaders sikt. Och pilen indikerar nu att ett kraftigt lågtryck närmar sig. Det finns till och med risk för storm.

För ett halvår sedan var centralbankschefer och ekonomer tämligen eniga om att den inflationsvåg som svept över världen det senaste året var tillfällig. Allt skulle bli bra när den globala varuförsörjningen började fungera igen efter pandemin.

Men så kom en kall vinter och Putin och nya nedstängningar i Kina. Priserna på energi, livsmedel och insatsvaror drevs upp. Centralbankerna anade faran för sent och började höja styrräntorna. Amerikanska Fed väntas ta ytterligare ett dubbelsteg – eller till och med ett trippelsteg på 0,75 procentenheter – i morgon, onsdag, och ytterligare en handfull höjningar spås under året. Riksbanken kan inte göra mycket annat än följa efter. Dollarn kostar redan över 10 kronor och euron närmar sig 11. Om inte Sverige också höjer styrräntan importerar vi ännu mer inflation genom den svaga kronan.

Problemet är att räntehöjningar kyler av ekonomin. Det är gott och väl när den går på högvarv, men vanskligare i ett läge när arbetslösheten är relativt hög och tillväxten måttlig. Financial Times presenterade en enkätundersökning häromdagen där 70 procent av de tillfrågade experterna tror att USA går in i recession med negativ tillväxt under nästa år. Merparten tror att det sker under första halvåret.

Förtroendet för att Fed ska lyckas både bekämpa inflationen och hålla ekonomin under armarna är lågt. Nationalekonomen Tara Sinclair på George Washington University jämförde med att försöka landa ett plan på en höghöjdsvajer under kraftig sidvind.

”Tanken att man ska lyckas hålla tillbaka löneökningarna och konsumtionen precis lagom mycket för att få ner inflationen till Feds tvåprocentsmål är orealistisk”, sa hon till tidningen.

Och det som händer i USA kommer regelmässigt även till oss i Sverige med viss fördröjning.

Efter de senaste decenniernas lånefinansierade bostadsfest får stigande räntor snabbt genomslag i hushållens ekonomi. Swedbank skruvade häromdagen upp sin prognos för den rörliga boräntan till 3,4 procent om ett år, en fördubbling från i dag. Med en samlad låneskuld i hushållen kring 4 500 miljarder kronor motsvarar det 75 miljarder kronor mindre i plånboken per år. Lägg till det stigande priser på energi och dagligvaror med, säg, 10 procent så försvinner ytterligare 40–50 miljarder av konsumtionsutrymmet.

Det innebär 3 000 kronor mindre per månad för ett genomsnittligt hushåll att röra sig med. Majoriteten klarar nog det, men för dem med högst belåning blir det besvärligt. I nästa led drabbas näringar som annars skulle ha fått del av de där pengarna, som restauranger, reseföretag och sällanköpshandeln.

Börsen då? Jo, barometern funkar åt andra hållet också. Den kommer börja stiga ett halvår eller så innan ekonomin vänder uppåt. Det knepiga är att inte heller den här gången kommer trendbrottet att bli tydligt förrän i efterhand.

***

Läs även: Bostadsprisfallet har börjat: Här är förlorarna – och vinnarna

Läs även: Dotcom-bubblan 2.0