Stressigt i bankvärlden

Klockan 12 nästa söndag, den 26 oktober, skakar finansfolk runtom Europa av sig eventuella bakfyllor och pallrar sig in till kontoret. Då publiceras resultatet från den hälsoundersökning av 123 europeiska banker som EU:s finansmyndighet EBA genomfört. De så kallade stresstesten ska mäta hur sårbara bankerna är.

Oron på marknaden att resultaten ska innebära några större chocker verkar liten. Dels har de sjukaste småbankerna redan tagits hand om. I augusti förstatligades till exempel portugisiska Espirito Santo. Dels har de riktigt stora oroshärdarna, tyska Deutsche och Commerzbank, samt italienska Unicredit, städat i sina balansräkningar. Men säkrast är nog att vänta till nästa söndag innan faran över kan blåsas på allvar.

De svenska bankerna lär knappast sjukförklaras. Rapporterna, som alla fyra kommer i nästa vecka, visar några av Finanseuropas starkaste egna kapital.

Mer intressant är vad som händer ytterligare en vecka senare, den 4 november. Då sjösätts EU:s bankunion och centralbanken ECB får ansvaret att övervaka Europas banker. Dock inte de svenska, då Anders Borg valde att stå utanför.

Magdalena Andersson diskuterade bankunionen vid sitt första ekofinmöte i veckan. Hon har tidigare uttalat sig försiktigt positivt till frågan, men uttrycker sig nu mer diplomatiskt till Fokus.

– För länder som har euron är det logiskt med en bankunion. För icke-euroländer är frågan mer komplicerad.

Bankunionen är särskilt intressant beträffande Nordea. Den pan-nordiska banken är så stor att det är oklart om en enskild stat kan hantera den vid en eventuell kris. Dess vd Christian Clausen är ordförande i lobbyföreningen European Banking Federation, och en tillskyndare av bankunionen. Nordea huvudägs dessutom av Sampo i Finland, ett land som är med i unionen. Frågan är om Clausen kommer att hota med flytt av den juridiska hemvisten om inte Sverige går med.