Tjänar miljarder trots krisen

De svenska bankerna har klarat sig uppseendeväckande bra i finanskrisen. De hör till Europas vinstrikaste. Under förra året tjänade de 61 miljarder. Under första kvartalet drog  Nordea, Handelsbanken och SEB in nära elva miljarder, medan Swedbank, som har det tuffast, gick med förlust. De stora vinnarna är aktieägarna, som fått mycket höga utdelningar, och cheferna som fått extrema löneökningar och höga bonusar. Förlorarna är kunderna som betalar.

– Kraven på aktieägarvärde har pressat vinstkraven uppåt, och belöningssystemet med bonusar syftar till att vinstmålen inte bara ska nås utan överträffas. Detta har märkts mest i finanssektorn, säger Thomas Franzén, tidigare riksgäldsdirektör och vice riksbankschef.

Thomas Franzén och många med honom menar att vinstkraven lockat bankerna att avstå från att bygga tillräckliga reserver och samtidigt ta allt högre risker. De har delat ut vinsterna och samtidigt tagit högre risk med det som är kvar. Mind­re reserver betyder mindre eget kapital och då blir det också enklare att nå vinstmålen, som styr bonusarna.
Satsningar på finansiella trick på derivatmarknaden har gett ökade vinster men också mycket större förlust när det går fel.

– Det är en global utveckling, i USA har finanssektorns andel av vinsterna i näringslivet stigit från ca tio procent i början på 80-talet till över 40 procent 2007, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

Med nya produkter menas fonder och fondförsäkringar, och den uppsjö av sub-prime-lån, derivat, strukturerade produkter, tillgångar utanför balansräkningen och placeringar i skatteparadis som nu visat sig vara långt större och farligare än de flesta räknat med men som vuxit just för att kunna ge högre vinster.

De senaste decenniernas avregleringar har också gjort det lättare för banker att ta högre risk för att kunna ge aktieägarna de utdelningar de har krävt. I USA har de stora finansaktörerna de senaste tio åren också använt 370 miljoner dollar till lobbning och politiska bidrag just för att förhindra regleringar och driva fram lättnader i regelverken.

De fyra svenska storbankerna har, hur man än mäter, haft en lysande vinstperiod de senaste 15 åren. Avkastningen på eget kapital har varit i genomsnitt 16,3 procent. Det är en bra bit över genomsnittet för Västeuropas banker, som ligger på knappt 11 procent.

Enligt ekonomisk teori bör aktieägarna kunna räkna med vinster i bolaget motsvarande riskfria räntan, som statens obligationsränta, plus inflation plus ett pålägg på några procent beroende på hur stor risk man tar. För banker, som inte bör ägna sig åt alltför stora risker, innebär det att en rimlig vinstnivå, vid en inflation på runt 2 procent, ligger på kanske 7–10 procent av eget kapital.

Av vinsten bör, enligt samma teori, cirka 30 procent delas ut till aktieägarna och resten gå till skatt och behållas i bolaget så att det kan växa vidare. Men de senaste decennierna har bankerna ofta delat ut långt mer än 40 procent av vinsten.

– De svenska bankernas goda vinster beror till stor del på bristande konkurrens. Kunderna reagerar inte, och flyttar inte sina pengar, trots att de får betala onödigt mycket. Det beror på att bankerna har ägnat sig åt att systematiskt försvåra informationen till kunderna, säger Thomas Franzén. Han pekar på att bankerna exempelvis kunnat ta ut stora vinster på fondavgifterna.

– Bankernas intjäning måste ses över en mycket lång tidsperiod eftersom det efter »sju goda år« kommer »sju magra år«. Efter den djupa krisen på 90-talet användes vinsterna för att återställa kapitalbasen och återfå kreditvärdigheten. Nivån på bankernas vinstmarginalnivå återspeglar att kreditrisken efter krisen bedömdes som fortsatt hög och därför skulle bakas in i prissättningen, säger Ulf Grunnesjö, chef för investerarrelationer på SEB.

Men nu blev det inte sju utan femton goda år. Bara under de senaste tio har vinstsviten gett de fyra stora ca x miljarder i rörelsevinst på en omsättning av drygt 360 miljarder. Då borde det ju finnas rätt välfyllda kuddar och bankerna skulle väl klara sig utan statliga krispaket och lånelöften?

– Vad dagens kris visar är att bankerna måste ha en försiktig utdelningspolitik. På SHB delade vi alltid ut mindre än hälften av vinsten till aktieägarna, säger Lars O Grönstedt, tidigare koncernchef på Handelsbanken.

Både SEB, Nordea och Swedbank har nyligen beslutat att ta in nytt kapital från aktieägarna för att klara sina reserver.

– Alla har blivit fångar i mönstret med aktieägarvärden. Vad som behövs nu är inte nya regler utan insikten om vad som verkligen ligger i alla aktieägares långsiktiga intresse – och dit hör inte de krav på orimligt höga vinster och följande höga risker som drivit på dagens kris, säger Thomas Franzén.