Travspelet ­vinnare i krisen

På söndag får vi se om Commander Crowe, Torvald Palema eller någon av de andra svenska hästarna har någon chans att dundra hem Elitloppet på Solvalla i den internationella konkurrensen. Sannolikheten är inte så stor, men bland de 30 000 svenskarna i publiken kommer det i alla fall att finnas några som kan gå hem med fräscha pengar på fickan – även om långt fler kommer att gräma sig över felsatsningar.

Vid förra årets Elitlopp satsade folk över 200 miljoner kronor bara under den helgen. Sammanlagt under året drog travsportens spelankare ATG in nästan 12 miljarder, vilket är den högsta omsättningen hittills i företagets historia.

Under 2009 års första 20 veckor har svenskarna återigen ökat sitt spelande på trav och ATG:s omsättning ökade med 1,7 procent jämfört med samma period förra året, vilket får betraktas som en hygglig utveckling med tanke på att Sveriges ekonomi i övrigt beräknas krympa med omkring fyra procent i år.

– Spelandet på trav är inte särskilt konjunkturkänsligt. Men i nuläget tar vi inget för givet utan ser framtiden an med viss försiktighet, säger ATG:s kommunikationsdirektör Kerstin Wallentin.

Travsporten har en lång tradition i Sverige och till skillnad från andra sporter har den utvecklats ur bondesamhället. Under stor del av 1900-talet var den en outvecklad näring men växte rejält under de sista decennierna, och från att ha varit en fritidssysselsättning för gratisarbetande, hästtokiga ungdomar och lågavlönade tränare blev sporten mer professionell, seriös och lönsam. I dag sysselsätter den tusentals människor och en miljon svenskar spelar regelbundet på V75, och hela 2,5 miljoner spelar på trav någon gång per år.

– Vi gick från en svag marginell position till att vara en världsledande travnation. Få länder har större omsättning, mer prispengar, fler aktiva eller fler hästar än Sverige, säger Mats Fransson på Svenska Travsportens Centralförbund.

Men på 2000-talet har problemen tornat upp sig för travsporten. För spelnäringen har det handlat om att det svenska spelmonopolet utmanats på en alltmer globaliserad spelmarknad. Konkurrensen från internationella aktörer och offshore-spelbolag har helt enkelt tappat den svenska marknaden på pengar. Det förekommer olika uppskattningar om vilka belopp det rör sig om. Från ATG vill man ogärna ge sig på en kvantifiering, men säger att det rör sig om »åtskilliga miljarder varje år«.

ATG välkomnade följaktligen spelutredningen som kom före jul som föreslog att utländska spelbolag ska förbjudas och att internetoperatörer ska spärra åtkoms­ten till utländska spelsajter. I juni väntas ett lagförslag från regeringen.

– Vi tycker att det vore bra men det går lite långsamt. Enligt förslaget skulle ändringarna träda i kraft först 2011 och travsporten förlorar pengar varje dag, säger Kerstin Wallentin.

Ett annat problem är att den hyfsat välmående spelekonomin bygger på en sport som det går allt sämre för ekonomiskt. Avsikten med det svenska spelmonopolet är att det ska gynna travnäringen men av de 12 miljarder som spelet generade förra året gick bara 1,5 miljarder tillbaka till travsporten. Enligt ATG beror detta på lotteriskatten som innebär att staten tar ut nästan lika mycket i skatt som ägarna, trav- och galoppsporten, får ut av företaget efter att spelarna fått ut sina vinster.

Under 2000-talet har utgifterna för travnäringen ökat kraftigt. I dag är det bara 5 procent av landets travhästar som går runt ekonomiskt, övriga 95 procent går med förlust. Enligt Svenska Travsportens Centralförbund har omkostnaderna för att hålla en häst i träning ökat med 50 procent, veterinärkostnaderna nästan fördubblats och transportkostnaderna ökat kraftigt. Under vintern har det rapporterats om travtränare som tvingats lägga ned verksamheten, travbanor hotas av nedläggning och nyrekryteringen blir svårare.

Mats Norberg på LRF Konsult oroar sig över utvecklingen som lett till att några få stora tränare tar en allt större del av prispengarna. Han anser att svensk travsport är beroende av bredden för att få fram eliten. Samtidigt menar han att det är mötet mellan det kommersiella och det ideella som gör travsporten unik.

– Det är upplevelsen, passionen och mötet mellan häst och människa å ena sidan och å andra sidan den lilla, lilla chansen att vinna miljoner i Elitloppet som är drivkraften i trav, säger han.

Chansen att det ska bli en häst från någon liten håla på svenska landsbygden som tar hem storvinsten i Elitloppet på söndag är enligt bettingfirmorna liten. Men den finns där, och det räcker för att hålla travindustrin vid liv.