Tvärstoppet

Klockan två på tisdagsnatten ringlade köerna inne på Ikea i Moskva. På torsdag skulle priserna höjas, hade varuhuset aviserat. Det var bråttom.

De ryska stadsborna skulle köpa smycken. Vitvaror. Framför allt skulle de växla in sina pensionspengar i dollar. Eller euro. Vad helst som är någotsånär stabilt. Vad helst som inte är rubel.

Tisdagen den 16 december 2014 spås gå till historien som »Svarta tisdagen«. Efter att rubeln rasat under måndagen tog centralbanken till storsläggan och höjde styrräntan med 6,5 procent, den högsta räntehöjningen på 16 år. Marknaden tog det som en paniksignal. Moskvabörsen störtdök. Och snart föll även rubeln, till ännu lägre nivåer.

Ingenting tycks kunna rädda den ryska valutan från raset som orsakas av oljeprisets fall från 110 till 60 dollar det senaste halvåret. Under tisdagen var priset 60 dollar per fat, vilket är det lägsta på fem och ett halvt år. Till det kommer sanktionerna från väst som gör det svårt för ryska företag att få finansiering från utlandet. Detta trots att centralbanken tros ha använt flera hundra miljoner dollar för att köpa upp rubel.

Rubeln har förlorat halva sitt värde mot dollarn på ett år. Inflationen skjuter i höjden. Samtidigt riskerar ekonomin att stagnera. Ryssarna som kastade sig över möbler och vitvaror under veckan berättade också om inställda skidsemestrar och att man sparade på nyårspresenterna. Den korta tiden av vild konsumtion är ingen långsiktig trend.

Och det ser ut att bli värre.

Det är inte farten som dödar, sa en ekonom en gång. Det är det plötsliga stoppet. Torbjörn Becker, föreståndare för Stockholm Institute of Transition Economics vid Handelshögskolan, och en av Sveriges främsta forskare på rysk ekonomi, argumenterar för att Ryssland är på väg in i ett »sudden stop«. En skarp inbromsning där kapital plötsligt strömmar ut ur landet, importen störtdyker och BNP krymper kraftigt på kort tid. En kris som normalt kräver flera års återhämtning.

Torbjörn Becker pekar på den intima relationen mellan det internationella oljepriset och rysk tillväxt. Även om sanktionerna har spelat roll 2014, har både rubelns fall och aktiemarknadens nedgång sin start 2011, när oljepriserna började sjunka.

Det är oljeintäkterna som styr hur mycket Ryssland kan importera, vilket i sin tur påverkar hushållens konsumtion och investeringar. Om minskad import sker snabbt till följd av brist på finansiering så betyder det minskat förtroende för ekonomin, vilket skrämmer bort investerare.

Nu sjunker priset på olja samtidigt som nettoinflödet av privat kapital har varit negativt i alla utom tre kvartal sedan mitten av 2008. Med krisen i Ukraina har kapitalutflödet accelererat. Detta tär på centralbankens reserver, en av trygghetsfaktorerna i rysk ekonomi.

IMF beräknar i sin senaste rapport från oktober att Rysslands BNP kommer att öka med 1,5 procent 2015. Men sedan den kalkylen gjordes har priset på oljan fallit med mer än 20 procent, och det finns inget som tyder på att det kommer att stiga i närtid.

Om oljan kommer att ha samma inverkan på den ryska tillväxten som hittills, skulle effekten grovt beräknat bli att man får dra ifrån tre procentenheter från IMF:s prognos, menar Torbjörn Becker. Om kapitalutflödet fortsätter som under 2014 får man skala av en eller två procentenheter till. Då landar Ryssland på en negativ tillväxt på 2–3 procent.

Det verkade fjärran den där natten på det svenska möbelvaruhuset. Men det är inte farten som är farlig. Det är det plötsliga stoppet.