Unga väljer pengar före glädje
Pandemin, kriget och ekonomisk oro har ändrat ungas prioriteringar. Att tjäna pengar är numera viktigare än att ha kul.
Bild: Stina Stjernkvist / TT
När du går till jobbet, vad prioriterar du då främst? Att ha roligt och utvecklas, eller att få en riktigt saftig lön i slutet av månaden?
För yngre personer var länge det första alternativet det viktigaste. Om den så kallade generation Y – personer födda mellan tidigt 80-tal och mitten av 90-talet – har sagts att de byter jobb lika ofta som de byter underkläder. Arbetsgivare har därför behövt anamma ledorden ”kul” och ”personlig utveckling” för att kunna behålla den självförverkligande generationen på arbetsplatsen. Bollhav och glassmaskiner har ansetts vara löneförmåner.
På senare år har dock pendeln börjat svänga. Organisationen Ungdomsbarometern analyserar regelbundet ungas attityder och prioriteringar, och för efterföljande årskullar i generation Z har plånboken en större påverkan på valet av jobb, säger vd Ulrik Hoffman.
– Vi ser trenden att pengar blir viktigare jämfört med att jobba med något man tycker är intressant. När vi ställer frågor om vad som är viktigast i valet av arbetsgivare, är det fler som svarar pengar i dag jämfört med för både ett och tio år sedan.
Under många år var det fult bland ungdomar att prata om pengar, menar Ulrik Hoffman. Att unga intresserar sig för privatekonomi och pratar aktieklipp hör däremot inte längre till ovanligheterna. Förändrade ideal, och influencers som visar upp diverse rikedomar, har gjort pengar som statussymbol mer acceptabelt. Men främst grundar sig det nyfunna intresset för pengar i ett trygghetssökande, enligt Ungdomsbarometerns tolkning. Dagens ungdomar oroar sig nämligen för framtiden i större utsträckning än vad unga gjorde för ett antal år sedan.
– De ser att man behöver tjäna pengar för att kunna göra det man vill göra. Det kan vara relativt anspråkslösa saker, som att skaffa sig en bostad, säger Hoffman.
Attitydskiftet framkommer tydligt i undersökningen Jugend in Deutschland (unga i Tyskland). Under våren tillfrågades över tusen tyska ungdomar och unga vuxna mellan 14 och 29 år om vad de anser vara viktigt i livet. För första gången hamnade pengar på första plats över vad som motiverar till att göra bra ifrån sig på jobbet.
År 2017 svarade 54 procent att ”ha kul” var det mest motiverande, mot endast 35 som motiverades av pengar. I år var förhållandet det motsatta, 57 procent motiverades av en hög lön, mot 45 procent som helst ville ha roligt. Rapportförfattaren Simon Schnetzer påpekar att det egentligen inte har blivit mindre viktigt för unga att ha kul på jobbet, däremot har lönen blivit ännu viktigare.
– Unga människor i dag lever i en tid där de märker att livet inte går att planera så väl som de hade önskat. Kontrollen över det egna livet har försämrats. Förut studerade man och arbetade för att uppnå stora mål, kanske känna trygghet inför pensionen eller bo i ett vackert hus. De här målen upplevs inte lika nåbara för dagens ungdomar.
Simon Schnetzer pekar, likt svenska Ungdomsbarometern, på att höga bostadspriser i Tyskland har gjort det svårare för unga i dag att uppnå samma välstånd som generationer dessförrinnan. Ett radhus som en arbetare kunde ha råd med för ett antal år sedan kostar i dag uppemot en miljon euro ”lite varstans”. Dessutom har en oro för att pensionssystemet inte kommer att räcka till när det väl är dags att lämna yrkeslivet, inpräntat en känsla hos unga att de måste skaffa sig en förmögenhet.
– Det är den stora oron, att man inte har råd med ett liv med samma välstånd som ens föräldrar hade. ”Jag måste koncentrera mig mycket mer på pengar, och att ha ett normalt jobb räcker inte längre”, tänker man. Det handlar inte om materialism, snarare är det existentiella motiv.
Känner dagens unga att de måste bli rika?
– Lite tillspetsat, ja. Men inte för att få ett rikt liv så som vi förknippar det med rika människor i dag. De känner att de måste bli rika för att få ett normalt liv, säger Simon Schnetzer.
Flera undersökningar visar att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Sedan mitten av 80-talet har andelen unga som drabbats av psykiska besvär fördubblats, enligt Folkhälsomyndigheten. Man oroar sig för klimatet, skolan och arbetsmarknaden. Simon Schnetzer varnar för att pandemin och Ukrainakriget har haft en stark negativ effekt på ungas välmående. 45 procent svarade i undersökningen att de kände sig stressade. Sju procent hade haft självmordstankar.
– Känslan av att kriserna aldrig tar slut växer hos ungdomar. Många har hamnat i ett ”evighets-krisläge”.
Paradoxalt nog gör krisläget att arbetet har blivit mindre viktigt för den unga generationen. Eller rättare sagt, en bra balans mellan arbete och fritid är den viktigaste aspekten när unga tyskar ska välja en arbetsgivare. Förut toppade ett bra arbetsklimat listan. Det är nu för tiden inte ovanligt att arbetsgivare får förfrågningar om det är okej att arbeta endast tre eller fyra dagar i veckan, säger Simon Schnetzer. Många unga har missat studentfester och inte kunnat resa under pandemiåren, och nu vill de ta igen det de missat.
– Ungdomarna vill ha mer kosing men arbeta mindre. De vill arbeta eftersom de behöver pengar. Men de måste leva starkare i nuet eftersom de inte kan bygga för morgondagen.
***
