Uppblåst framgång

Har elbilen fått sitt genombrott i Sverige? Förra veckan berättade Transportstyrelsen att registreringen av så kallade supermiljöbilar mångdubblats på bara några veckor. Ökningen var så stor att de miljoner som avsatts för att subventionera inköpen nu skulle ta slut.

På bara en månad hade fler elbilar och laddhybrider registrerats än under hela året.

Det togs som en välkommen framgång för en annars hårt pressad miljöminister. En satsning som tidigare räknats ut hade nu fått upprättelse. »De nya siffrorna visar att den var riktig«, sa Lena Ek till landets tidningar.

Den så kallade »supermiljöbilspremien« har onekligen hånats – av allt från biltidningar till miljövänner. Den senare gruppen har ifrågasatt varför svenskar överhuvudtaget ska få pengar av staten för att köpa en ny bil. Motorjournalisterna har kallat premien ett »historiskt fiasko« och en »flopp« eftersom så få har valt att utnyttja den.

Men har försäljningen nu äntligen tagit fart? Kanske inte. Fram till den 16 oktober hade Transportstyrelsen endast betalat ut premien på40 000 kronor till 386 bilägare. Det bleknar i jämförelse med de totalt över fyra miljoner bilar som rullar på svenska vägar.

Till saken hör att förväntningarna på projektet varit väldigt lågt ställda; regeringen har endast avsatt 20 miljoner kronor till projektet i år. Det räcker inte till många bilar.

På miljödepartementet betonar man att det kommer mer pengar nästa år.

Då är budgeten 80 miljoner kronor, även om en del av de pengarna nu måste användas till att betala det här årets ansökningar.

– Det är några bilköpare som kommer att få vänta på pengarna, säger Martin Larsson, departementssekreterare på miljö-departementet.

Att ge skattepengar till företag och välbärgade människor för att de ska kunna köpa renare bilar är en kontroversiell och inte helt beprövad metod. Genom att minska trösklarna för att köpa de dyra elbilarna är förhoppningen att några konsumenter ska ta steget, och därigenom tända gnistan till en marknad. När volymerna sedan ökar kommer priserna att gå ner. Så är tanken i alla fall.

– Den här premien stimulerar till viss del, och när det handlar om att komma över en tröskel kan ekonomiska stöd skynda på processen, säger Martin Larsson.

Viss inspiration kommer från utvecklingen på säkerhetssidan. De innovationer som till en början endast fanns i premiumbilar – som antisladdsystem och airbags – är nu standard även i billigare bilar.

Men när det gäller renare motorer och andra miljölösningar har konsumenterna inte varit lika drivande.

– Utvecklingen har inte gått lika snabbt där. Bilköpare har varit mycket mer intresserade av att betala en merkostnad för säkerhetslösningar, säger Anders Kullgren, forskningschef på försäkringsbolaget Folksam.

Det är kanske inte helt oförståeligt. Incitamentet att slippa dö i en bilolycka kommer alltid att vara starkare för en bilist än miljöomsorgen.

Att ekonomiska incitament fungerar är dock helt klart. I de länder där bensinskatten varit hög har konsumenterna kompenserat genom att köpa bensinsnålare bilar. I USA har det länge varit politiskt omöjligt att höja den federala bensinskatten, men eftersom bensinanvändningen alltmer ses som ett nationellt säkerhetsproblem har de två senaste regeringarna genom lagstiftning i stället tvingat biltillverkarna att sälja snålare motorer.

För att stödja elbilsutvecklingen har -europeiska regeringar valt morötter till konsumenterna i stället för piskor till biltillverkarna. I Danmark, till exempel, slipper man registreringsskatten på cirka 200 000 kronor om man köper en elbil. Flera andra länder i Europa subventionerar elbilar, oftast mellan 60 000 och 70 000 kronor. Det kan ske på många sätt, exempelvis genom befrielse från parkeringsavgifter, trängselskatter eller -fordonsskatt.

Problemet med den svenska supermiljö-bilspremien är att den inte ens i kombination med en slopad fordonsskatt kommer i närheten av att kompensera för den extra kostnad det innebär att köpa en elbil.

En Nissan Leaf kostar exempelvis över 330 000 kronor, även efter att premien räknats in. Det är nästan dubbelt så dyrt som en ny och bensinsnål Volkswagen Golf.

Därmed riskerar stödet att gå till de personer och företag som ändå hade tänkt köpa miljöbilarna – med eller utan bidrag.

Ingenting tyder egentligen på att supermiljöbilspremien har haft mätbar effekt på den svenska bilmarknaden. Varför ansökningarna skjutit i höjden de senaste veckorna är fortfarande inte helt utrettt, men de flesta bedömare tror att det beror på att Toyota släppt en laddhybrid som fått översvallande recensioner. Dagens Nyheter skrev om den låga energiförbrukningen att den var »extremt låg«.

»Genombrottet« för elbilar beror alltså inte på regeringens gåvor till bilköparna. Det beror på att det plötsligt finns populära elbilar att köpa.

(Klicka på bilden för förstoring)