Vaccinnationalism hotar EU:s enighet: »Fel att införa exportstopp«

SVERIGE

Vaccinnationalism hotar krossa EU:s enighet

USA, Storbritannien och Indien sitter enligt flera medieuppgifter på 30 – 50 miljoner vaccindoser som de vägrar släppa ifrån sig. Samtidigt har EU exporterat 34 av sina 89 miljoner hittills producerade doser, bland annat nio miljoner doser till Storbritannien.

EU:s enighet kring gemensam upphandling, som tidigare utmålats som en framgång, riskerar nu att spricka. Fler länder i Östeuropa har redan börjat vaccinera med det ryska Sputnik V, Danmark och Österrike har besökt Israel för att samarbeta kring vaccin och den tyske finansministern Olaf Scholz kallade i går EU:s vaccinprogram för en ”total shitshow”.

Men den svenske vaccinsamordnaren Richard Bergström varnade i går i ”Agenda” EU för att slå tillbaka mot vaccinnationalisterna:

– Det hade varit fel att införa exportstopp nu, och riskera att trappa upp något som skulle kunna leda till ett handelskrig.

SKR:s sjukvårdsansvariga Emma Spaks kunde inte svara på ”Agendas” frågor om hur mycket det svenska vaccinprogrammet kan komma att försenas. Hon upprepade att regeringens mål om att alla över 18 ska erbjudas vaccin före halvårsskiftet ligger fast.

Sverige sämst på fast läkarkontakt i ny undersökning

Regeringen utlovade nyligen bättre kontinuitet i vården med målet att alla ska få en fast läkarkontakt. Men undersökningen International health policy survey som görs i tio länder visar att Sverige har lång väg att gå. Så här skriver Myndigheten för vårdanalys, som frågat 2 500 svenskar strax innan pandemin bröt ut, på DN Debatt:

”Den samlade bilden är nedslående för svensk del, då undersökningen visar på brister i vården som varit kända länge och där vi inte kan se några större förbättringar. Resultaten visar en vård som har långa väntetider och där samordningen och stöden till personer med komplexa sjukdomsbilder inte alltid fungerar.”

I Sverige svarar cirka 35 procent att de har en fast vårdkontakt, medan andelen i övriga länder är mellan 80 och 98 procent. Endast 37 procent svarar att de fått ett besök inom två dagar senaste gången de var sjuka, vilket är lägst resultat av alla länder i jämförelsen.

Låst läge i regeringen kring infrastrukturen

Om tre veckor ska infrastrukturpropositionen läggas fram. Den anger ramarna tolv år framåt för satsningar på tåg, väg, flyg och hamnar. Men Svenska Dagbladet rapporterar i dag att läget mellan januaripartierna är totalt blockerat.

Miljöpartiet kräver nya stambanor för höghastighetståg. Liberalerna kräver att en så dyr satsning förankras hos Moderaterna, som säger nej om inte en satsning också görs på en fjärde bana på Arlanda. Och det säger Miljöpartiet tvärt nej till.

Trafikutskottets ordförande Jens Holm, V, kommenterar:

– Vi är jävligt frustrerade. Det är så amatörmässigt hanterat. Vi är överens om att vi ska bygga (höghastighetsbanan), men Liberalerna hittar på ursäkter för att komma ur det här.

UTRIKES

Kristdemokraterna tappade stort i tyska val

Lokalvalen i Tysklands två stora och burgna delstater i sydväst blev en svidande förlust för CDU. I stället stärkte lokalt starka ledare från De gröna och Socialdemokraterna sin ställning.

I Baden-Würtemberg vann De grönas populäre ledare Winfried Kretschmann för tredje gången och tog hem 32,7 procent. Därefter följde CDU 24,1. S 11,0, liberala FDP 10,5 och främlingsfientliga AfD 9,7.

I Rheinland-Pfalz fick Socialdemokraternas ledare Malu Dreyer fortsatt väljarnas förtroende med 35,7 procent följt av CDU 27,7, De gröna 9,3, AfD 8,3, FDP 5,5 och det nya partiet Freien Wähler 5,5.

CDU:s kräftgång anses kunna öppna för en ”trafikljusregering” utan CDU efter förbundsdagsvalet i september. Röda S, gula FDP och De gröna regerar redan tillsamman i Rheinland-Pfalz och fick i går 50,5 procent.

”Norges Tegnell” fick rätt om strategivalen

Frode Forland som leder det norska Folkhälsoinstitutets kamp mot coronan intervjuades på pandemins ettårsdag om de olika strategier Sverige och Norge valt.

– De åtgärder vi vidtagit i Norge har varit överraskande effektiva jämfört med det som gjorts i Sverige, säger han till Dagbladet.

Norge valde att stänga skolor och gränser, testa, smittspåra och isolera. Sverige valde att hålla öppet, försöka ”pressa ner kurvan”, skydda de äldre och hoppas på flockimmunitet.

Efter att Frode Forland, som bott och arbetat två år i Stockholm och pratar hyfsad svenska, intervjuats i flera svenska medier fick han många arga mejl från svenskar:

– Det var överraskande lite kritik mot svenska myndigheters strategi och en stark tro på att de gjorde rätt.

Frode Forland vill ogärna se coronabekämpningen som en landskamp, men konstaterar:

– Att tidigt slå till hårt har varit väldigt effektivt för att hålla smittan nere. När man ser på antalet döda är det uppenbart att den norska strategin varit väldigt mycket mer lyckad.

Norge hade i fredags 639 döda med covid-19. Sverige hade 13 146.

Bashar al-Assads fru utreds för krigsbrott

Brittiskfödda Asma al-Assad utreds av polis i Storbritannien för att genom tal och andra framträdanden ha stöttat den syriska armén och därmed uppmuntrat till krigsbrott. Hon gifte sig med Bashar al-Assad år 2000 och uppges fått en alltmer framträdande roll i det tio år långa inbördeskriget, särskilt sedan hennes politiskt starka svärmor dött 2016.

Den syriska regimen anklagas för upprepade människorättsbrott och två FN-utredningar har slagit fast att kemiska vapen använts mot civila.

Bakom anmälan står organisationen Guernica 37 International Justice Chambers som uppges ha samlat bevis för fru al-Assads stöd för regimens militär.

Om utredningen leder till fällning riskerar Asma al-Assad att förlora sitt brittiska medborgarskap.