Vad händer vid en ny stor virusvåg? Få länder lär stänga sin ekonomi igen
Bild: TT
Aldrig mer. Sådana var känslorna – liksom vid ett krigsslut – som många nyligen frisläppta från sin påtvingade hemmaisolering gav uttryck för i coronakrisens spår. Fienden som övermannats är infektionssjukdomen covid-19, vars utbredning nu begränsats, vilket fått världens ekonomier att öppnas igen.
I USA har samtliga 50 delstater börjat öppnas, flera europeiska länder likaså. Inom kort öppnas även gränser. Dagligen tas nya steg mot ett slags vardag.
Inför detta har världens börser de senaste veckorna handlats upp i en gäckande rekordfart: aktieindexet S&P500, med USA:s 500 största bolag, har på tio veckor stigit med 37 procent. Stockholmsbörsen upp 35 procent. Många bedömare har varit förbryllade:
Hur kan marknaden tro att vardagen redan är tillbaka?
Det har famlats efter förklaringar. Att investerare saknat alternativa placeringar och att alla förväntat sig stora statsstöd i form av kapitalinjektioner som gynnar stora börsbolag. Något måste det ju vara.
De mer kortsiktiga spekulanterna har positionerat sig inför nedgångar, särskilt som en andra virusvåg är att vänta. Allt i tron att ett börsras är nära förestående, kanske när virusspridningen tar fart igen och tvingar fram nya nedstängningar.
Men nu börjar den hållningen svaja och alltfler marknadsbedömare konstaterar att det är börsen som pekar ut riktningen på krisen. Särskilt när man synar coronakrisens siffror närmare.
De cirka 380 000 dödsfallen i covid-19 är en tragedi, men gör knappast avtryck i en sammanställning över alla dödsfall – runt om i världen dog 58 miljoner människor i fjol. Vanlig influensa dödar uppemot 650 000 om året. Överdödligheten – alltså hur många fler som dör än snittet under en föregående period – var visserligen hög i april men Sverige har under 2000-talet haft en högre eller lika hög mortalitet under fem andra månader.
LÄS OCKSÅ: Djup ekonomisk nedgång i Östereuropa – trots färre virusfall
Författaren och journalisten Lionel Shiver konstaterar i The Spectator att den brittiska ekonomin är i fritt fall just nu inte på grund av att man inte kan avvara arbetskraften från de drygt 30 000 britter som stupat i covid-19. Utan på grund av de åtgärder som stängde ner ekonomin. Hon, liksom många andra, konstaterar att nerstängningen hade en försumbar effekt på kurvan över virusspridningen. Det är en dyrköpt lärdom för världens ledare. Det talas ännu inte särskilt högt om det – eftersom det vore att erkänna färska misstag.
Somliga experter påtalar dock detta. Steinar Holden är ekonomiprofessor vid Oslos universitet och har utnämnts till att leda ett expertråd som ska analysera landets framtida strategier. Han bedömer att även om Norge drabbas av en andra våg av coronasmitta bör landet undvika ytterligare en nedstängning. Den svenska vägen bör gälla i stället.
Vid behov, menar Steinar Holden, ska eventuella framtida nedstängningar göras i begränsad omfattning och i etapper: först individuellt, sedan lokalt samt regionalt. Allt för att undvika rikstäckande åtgärder.
Medan börsen som vanligt inte är en spegel i realtid av den reella ekonomin utan ständigt blickar framåt, besitter den samtidigt närmast epidemiologiska förmågor, som ledarskribenten PM Nilsson påpekar i Dagens Industri. Och att stänga ner ekonomier var en dyrköpt lärdom.
