Vem ska göra jobbet?

När var fjärde svensk är pensionär ställs den svenska äldrevården inför enorma utmaningar. En uppochner-vänd ålderstrappa gör det ännu knepigare.

Text:

Kan en befolkningssammansättning vara mer tärande än närande? Inom några år kommer frågan att vara ytterst aktuell. Sveriges befolkningspyramid håller nämligen sakta på att vändas upp och ner mot en struktur där fler kräver vård och omsorg, samtidigt som färre arbetar. Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår i en rapport om Sveriges framtida befolkning att var fjärde svensk kommer att vara 65 år eller äldre år 2070. I dag är var femte i de åldrarna. Under samma period kommer andelen personer i de mest yrkesverksamma åldrarna att minska, från dagens 57 procent till 53 procent år 2070.

Med en åldrande befolkningsstruktur blir kostnaderna för välfärden större. Fler kommer att behöva bo på ädreboenden, pensionsutbetalningarna ökar, och vårdkostnaderna stiger i takt med att vi lever längre och kroppsliga »reservdelar« behöver opereras in. Hur ska det finansieras när andelen som betalar skatt minskar jämfört med i dag?

Konjunkturinstitutet har i uppdrag att bedöma den långsiktiga hållbarheten för de offentliga finanserna. Enligt myndigheten står Sverige inför en utmaning.

– För offentlig sektor kan befolkningsstrukturen vara mer eller mindre gynnsam. Nu går vi mot en demografi där det blir fler äldre. Och det skapas då ett kostnadstryck för kommuner och regioner. Det är en utmaning, men det är också fantastiskt att vi lever längre, säger Markus Sigonius, ekonom på Konjunkturinstitutet.

1945 föddes 135 373 personer. År 2025 är det dags för den största kullen i babyboom-generationen, eller »jätteproppen Orvar« om man så vill, att fylla 80 år. 20 år senare står nästa baby boom-generation, 60-talisterna, på tur. Åldersgruppen 80 år och äldre kommer att öka i antal från drygt en halv miljon i dag till en miljon i mitten av 2040-talet, enligt SCB:s beräkningar. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ser att kommunerna kommer att behöva tampas med både ökade omsorgskostnader och brist på personal.

– Det handlar mycket om kompetensförsörjning, hur ska vi hitta personal för att ta hand om alla äldre? Det är där vi kommer ha utmaningar de kommande åren med en så stor ökning av äldre, för det kommer inte finnas personal till det egentligen, säger Annika Wallenskog.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Det finns två vägar att gå för att möta den demografiska förändringen ekonomiskt, enligt SKR. Den första är att höja kommunalskatten med omkring 10 kronor.

– I stället för i snitt 32 kronor i skatt… 42 kronor per hundralapp? Det tror jag inte folk skulle acceptera, säger Annika Wallenskog.

Den andra lösningen heter mer bidrag från staten. Det är något även Konjunkturinstitutet framhåller som tänkbart. Myndigheten räknar i sina prognoser med att kommunerna kommer att behöva drygt 5 procent av BNP i statsbidrag under de kommande tre decennierna.

– Kommuner och regioner kommer att behöva tillskott, medan staten går med överskott. Då antar vi lite krasst att staten kommer skjuta till mer statsbidrag, säger Markus Sigonius.

Konjunkturinstitutet räknar med att finanserna kommer att gå ihop, trots pressen från den ändrade demografin. I kalkylen antar myndigheten att åttioåringar i framtiden kräver mindre vård. Även om äldre lever längre och i och med det drar på sig fler sjukdomar över tid är de generellt mycket friskare än tidigare, vilket kapar notan något.

– Vi har sett att man blir lite friskare med tiden. Dagens åttioåringar är friskare än vad åttioåringarna var på 1980-talet. Vi antar att den utvecklingen kommer att fortsätta, så att framtidens äldre kräver mindre vård än dagens, säger Markus Sigonius.

I slutändan är det dock en sak som avgör om plus och minus går ihop, som finansminister Magdalena Andersson uttryckte det. Svenskarna måste arbeta längre. I dag kommer många in i arbetslivet sent efter långa studier, och att då ha en pensionsålder på 65 som norm är inte hållbart. Antalet år i arbetslivet blir helt enkelt för få. I takt med att äldre blir allt friskare finns en trend att utträdet från arbetsmarknaden förskjuts, och begreppet arbetsför ålder håller på att utvidgas. Det är viktigt att den trenden fortsätter för att Sverige ska klara av det demografiska skiftet, menar Konjunkturinstitutet.

– Om det blir så att man arbetar lite längre upp i åldrarna, blir lite friskare och kräver mindre vård så ser det faktiskt inte så svårt ut att finansiera det här. När vi tittar 30 år framåt i tiden så verkar det lösa sig, säger Markus Sigonious.

Även hos Sveriges Kommuner och Regioner finns en optimism om att det »kommer att lösa sig«. En stor del bygger på att vi måste ha fler år i arbetslivet, men chefsekonom Annika Wallenskog tror också att den digitala utvecklingen kan lätta på trycket på kommunerna. Som exempel nämner hon att läkartjänster över nätet minskar onödiga färdtjänstresor till sjukhus. Och digitala verktyg kan kapa behovet av kostsam nattpersonal inom äldreomsorgen.

– I stället för att man har kvälls- och nattpatruller som åker runt och tittar till de gamla så har man en infraröd kamera där man kan se om det händer någonting, om en person ligger på golvet. Då kan man åka ut bara när något händer, och man behöver inte ha lika mycket personal på natten, säger Annika Wallenskog, och tillägger att de anställda kan användas dagtid i stället.

Du låter positiv?

– Jag är säker på att vi kommer klara av det här, naturligtvis. Hela västvärlden står inför den här utmaningen. Det är bara att vi är lite tidigare i Sverige, eftersom vi inte var med i andra världskriget.

Ingmar Skoog.

En som inte är fullt lika positiv är Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap, centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs Universitet. Sverige är inte redo för en ändrad demografi, menar han. Den syn som finns på äldre i arbetslivet i dag hindrar att fler arbetar de extra år som behövs för att kalkylen ska gå ihop.

– Arbetsgivare har ofta fördomar om att man inte klarar av saker när man kommer upp i hög ålder. Sverige hör till ett av de länder som har sämst syn på äldre personer. Jämför med USA där bägge presidentkandidater, talmannen i representanthuset och deras Anders Tegnell alla är kring åttioårsåldern. Kan du ens tänka dig att någon skulle välja en sextioåring till partiledare i Sverige?

Det är viktigt att skilja mellan friska äldre och sjuka äldre, säger Ingmar Skoog. Sverige har inte råd att stänga ute äldre från arbetslivet. I tester går en sjuttioåring i dag både fysiskt och psykiskt att likställa med en femtioåring för ett antal år sedan. Mycket tack vare ändrade levnadsförhållanden, mindre slitsamma jobb och bättre mediciner. Det är först när man passerar åttioårsstrecket som vårdbehovet ökar. Sverige började långsamt få en bättre syn på äldre, men pandemin har gjort att deras status i samhället har sjunkit, befarar han.

– När Folkhälsomyndigheten förra året pratade om sköra sjuttioplussare buntade man ihop åttiofemåringar på äldreboende med sjuttioåriga maratonlöpare.

Satte det käppar i hjulet?

– Det sätt man talade om den seniora befolkningen puttade tillbaka utvecklingen 30 år. Förhoppningsvis kommer det i gång igen, men det har gjort att utvecklingen har avstannat. Synen på äldre som sköra och hjälplösa har ökat, säger Ingmar Skoog.