»Vi vill ansluta oss till euro«

Skulle det vara intressant för Estlands del att anamma euron utan att uppfylla kriterierna för ett fullständigt medlemskap i valutaunionen?

– Estland vill ansluta sig till eurosamarbetet genom att ha uppfyllt samtliga kriterier för medlemskap. Vår målsättning är att träda in i en stark valutaunion, och det förutsätter klara och trovärdiga regler för inträde.

Den svenska Riksbanken ingick nyligen ett avtal med Estlands centralbank, som gör det möjligt för Estland att låna 10 miljarder svenska kronor. Hur viktigt är det här avtalet för Estlands del?

– Vi ser det som en beredskap för oförutsedda händelser. Men inom den överblickbara framtiden ser jag inget behov för Estlands centralbank att nyttja avtalet. Det är främst till för att stärka förtroendet bland investerare och privatpersoner för vårt finansiella system.

Vad anser du om de utländska bankernas aggressiva utlåning i Estland under högkonjunkturen?

– Att det uteslutande har varit stora utländska banker som har bedrivit verksamhet i Estland har varit vår stora lycka. Vi har inte behövt använda vår valutareserv för att rekapitalisera vår finanssektor, till skillnad från exempelvis Lettland som sett sig tvungna att rädda den inhemska banken Parex.

– Dessutom måste man komma ihåg att det är den estniska befolkningen som tagit på sig lån. Bankerna har inte tvingat någon. Jag skulle aldrig få för mig att lägga skulden för det som nu sker på de utländska bankerna. De har gjort sitt jobb väl, tagit rimliga risker och kapitaliserat sin verksamhet i nödvändig utsträckning.

När Sverige upplevde sin fastighetskris i början av 90-talet blev en konsekvens att den svenska kronan släpptes fri. Nu menar många att en devalvering av valutan är den enda utvägen för de baltiska länderna. Vad anser du?

– Svenskarna blandar ihop den egna erfarenheten från 90-talet med dagens situation i Baltikum, trots att situationerna är helt ojämförbara. Först och främst har esterna tagit alla sina lån i euro. Därtill är den estniska exporten arbetsintensiv och beroende av import. En devalvering skulle inte hjälpa estniska exportföretag utan skulle bara leda till inflation och fattigdom. Det är dessutom tekniskt omöjligt att devalvera den estniska valutan. Den estniska kronkursen är fastställd enligt lag. Att förändra kursen skulle innebära en lagändring vilket skulle ta månader.

Vad är alternativet till en devalvering för Estlands del?

– Vi måste hålla igen våra kostnader och se till att bli mer produktiva. Alla företag i Estland måste nu fundera på hur de ska göra för att producera mer till en lägre kostnad. Det innebär i grunden en förändring av landets ekonomiska och industriella struktur.