Vilse i välfärden

Den första måndagen i Stefan Löfvens Sverige förklarade Timbro krig. Det var välfärdsansvariga Karin Svanborg-Sjövalls reaktion på regeringens och vänsterpartiets vinstuppgörelse.

»Nu är det krig«, skrev hon och fortsatte:

»Jag fattar att Sjöstedt flinar. Ingen seriös entreprenör kan vara verksam på sådana villkor.«

Villkoren, nedtecknade på fyra sidor, var underlag till ett gäng utredningar om att stoppa vinstjakten i välfärden. Där fanns miljöpartiets förslag om syftningsparagraf i bolagsordningen, där fanns vänsterpartiets och LO:s förslag om nya bolagsformer med särskild vinstbegränsning och där fanns socialdemokraternas tanke om hårdare bemanningskrav för att begränsa vinstmöjligheterna.

Förslag som ändrar förutsättningarna för de stora välfärdskoncernerna, varav bara de fem största tillsammans omsätter fyrtio miljarder kronor om året. Den som vill bli av med sitt bolag lär få svårt att sälja. De stora vinsterna brukar göras vid försäljning, men värdet i bolagen sjunker när vinstutdelningar inte är möjliga. För säkerhets skull finns även den formuleringen med i överenskommelsen: »Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst även vid försäljning.«

Flera välfärdbolagsägare har börjat titta på börsen som en utvägsmöjlighet. Vårdbolaget Attendo började enligt Dagens Industri att förbereda en börsnotering i våras. Även Capio, som driver akutsjukhuset S:t Göran i Stockholm, har funderat på börsnotering. Skolkoncernen Academedia, som ägs av Wallenbergkontrollerade riskkapitalbolaget EQT, planerar för börsintroduktion eftersom investerarna vill ha tillbaka sina pengar.

Propositionerna från den överenskommelse som presenterades i måndags kommer tidigast 2016. Därefter måste regeringen få riksdagen att säga ja, vilket kan bli komplicerat med en kritisk borgerlighet och gott om tid för Timbro och vänner att föra opinionskrig.

Men den politiska osäkerheten har redan nu gjort det mindre intressant för riskkapitalbolag att äga välfärdsverksamheter. På Nasdaq Stockholm har man märkt av ett ökat intresse från välfärdsbolagen de senaste arton månaderna. Enligt börsens vd Magnus Billing finns det inget som formellt hindrar att bolag med vinstbegränsningar finns på börsen.

– Inte så länge aktien är fritt överlåtbar. I vissa branscher finns det särskilda regler för vem som får äga ett bolag. Att man står under tillsyn eller måste vara auktoriserad, är inte heller något problem. Vi har ju bankerna noterade på vår börs.

En svår fråga är, menar Magnus Billing, hur aktierna ska värderas och det är svårt att veta innan detaljerna i regeringens förslag är klara.

– Som investerare har man en förhoppning om en framtida utdelning på investerat kapital. Den förväntade framtida utdelningen utgör grunden för att kalkylera värdet på investeringen. Men är det frågan om att lagstiftningen måste ändras för att du överhuvudtaget ska kunna få ut någon framtida vinst, då är det svårt att värdera bolaget.

Andra utvägsplaner än börsen verkar för närvarande inte finnas. Då är det troligare att ägarna försöker vänta ut lagarna och hitta sätt att komma runt hårdare regler.

Apotekskedjan Hjärtat som ägs av riskkapitalbolaget Altor har också fattat beslut om att förbereda för börsnotering. I den sektorn är den politiska risken i dag inte lika tydlig. Socialdemokraterna har tidigare pratat om att riva upp apoteksreformen, men det var längesedan den frågan var tung i debatten. Men det är svårare för regeringen att lägga fram förslag som drabbar tiotusentals små aktieägare än ett stort bolag. På så sätt kan börsnoteringen i sig vara ett sätt för välfärdsbolagen att minska den politiska risken.