Volvo blir Kinas officiella lyxbil

»Politiker och tjänstemän bör gradvis ersätta utländska bilar med inhemska alternativ.« Kinas nya president Xi Jinping var tydlig i sin uppmaning i december förra året. För de kinesiska biltillverkare, som endast sålde 0,2 procent av bilarna i prisklassen över 200 000 yuan (ungefär lika mycket i kronor) i Kina under fjolåret, var det ett välkommet besked.

Fokus kan nu avslöja att två kinesisktillverkade bilmärken, Volvo och Honqi, snart kan komma ersätta Audi som största leverantör av bilar till Kinas myndigheter.

En av de största kunderna av lyxbilar i Kina är just landets myndigheter, som varje år köper bilar för cirka 80 miljarder kronor. De svarta limousiner som Mao Zedong och hans kolleger brukade vinka från var av det kinesiska märket Hongqi, som dock slutade tillverkas tidigt 1980-tal. »Hög bränsleförbrukning« angavs som förklaring men en mer sannolik förklaring var att Hongqi var en värdelös bil. De pragmatiska ledarna i det nya och rika Kina ville hellre bli sedda i svarta Audis, som med sina tonade rutor sedan dess varit makthavarnas förstaval. Men nu tyder mycket på att tyskarnas dominans är över.

Just före Xis tal i december släppte Kinas industri- och informationsdepartement ett utkast på en katalog över bilar som landets myndigheter bör köpa. I katalogen fanns inte ett enda utländskt märke, däremot Hongqi, som vid bilmässan i Shanghai i april i år presenterade tre nya lyxmodeller.

Enligt FAW – den kinesiska tillverkare som nu gör Hongqi – köpte olika myndigheter över 1 000 exemplar av Hongqis nya modell H7, inom en månad efter att den presenterades i maj i år. Utrikesministeriet är bland dem som fattat vinken, och sedan i juni använder sig landets utrikesminister Wang Yi av en H7.

Enligt uppgifter till Fokus har förhandlingar förts om att Volvo, tillsammans med Hongqi, snart kan bli största leverantör av bilar till Kinas myndigheter. Mötena ska ha ägt rum under oktober månad, bland annat i Shanghai, där Volvo har sitt kinesiska huvudkontor. Uppgifter säger också att ett avtal redan ska vara klart, som gör gällande att alla bilar som vissa av Kinas myndigheter i framtiden inhandlar i prisklassen över 180 000 yuan, ska vara antingen Volvo eller Hongqi.

Ryktena surrar på Kinas internet. Den 12 oktober uppgav bilmagasinet IM4S på sin mikroblogg att Volvo – som ju 2010 köptes av kinesiska Geely – tillsammans med Hongqi tagits in på en särskild lista över tjänstemäns framtida bilar, och att Audi inte fanns med där. Uppgiften kom från nyhetssajten Auto.ifeng.com.

Också investerare börjar reagera. Över en miljard Geely-aktier handlades på börsen i Hongkong mellan 9 och 11 oktober. Under oktober bytte 140 miljoner Geely-aktier om dagen ägare, jämfört med ett snitt på drygt 40 miljoner i september.

Avtalet vore ett riktigt paradigmskifte, men samtidigt helt i linje med det nya klimat som råder för utländska företag i Kina. Redan i våras menade brittiska The Economist att den nya ledningen under Xi Jinping testar en tuffare hållning mot utländska aktörer. Då hade Apple precis tvingats be om ursäkt, sedan statliga tv-nätverket CCTV och partitidningen Folkets dagblad sågat företaget för att det behandlat kinesiska kunder som »andra klassens medborgare« gällande bland annat kundtjänst och garantivillkor.

I oktober bad också Samsung om ursäkt, sedan CCTV anklagat koreanerna för medvetna fel på produkterna, som man sedan tog dyrt betalt för att laga. Även Nestlé, KFC, Starbucks, Danone, Siemens och Glaxo har under årets gång fått häftig kritik i Kinas medier. Dessa uppenbara försök att gynna kinesiska konkurrenter kan ses särskilt tydligt inom bilindustrin. I mars i år rapporterade CCTV att flera kineser upplevt problem med växellådan i sin Volkswagen. Det fick VW att återkalla över
380 000 fordon. Bara ett par veckor senare fick VW – nu tillsammans med Mercedes-Benz och BMW – ny kritik i statliga China Daily. Tidningen citerade en undersökning som visade att tyskarna använde en farlig slags asfalt till dämpare i sina kinesiska bilar, något som kunde orsaka cancer. Tyskarna bestred rapporten, som verkade dåligt underbyggd, och det hela rann ut i sanden.

Kina passerade redan 2009 USA som världens största bilmarknad, och står nu för ungefär en fjärdedel av världens bilförsäljning. I och med detta har flera inhemska tillverkare börjat visa framfötterna. Men många kinesiska biltillverkare är beroende av statligt stöd. Forbes räknar med att 65 procent av Geelys nettovinst från fjolåret kom från subventioner som skattelättnader och billig mark. Samtidigt hålls ett storpolitiskt möte kallat »det tredje plenumet« i Beijing under november. Här ska flera viktiga ekonomiska beslut tas, bland annat vill man minska statens roll i ekonomin.

Xi Jinping har även förordat att tjänstemän bör leva mer frugalt, vilket tillsammans med uppmaningen i december ses som tecken på att myndigheterna i framtiden ska köpa billigare bilar, något som också talar till Volvos fördel.

Ett eventuellt avtal kan även ligga bakom faktumet att Geelys ägare Li Shufu – som har kontakter högt upp i Kinas politik och näringsliv – är ivrig att börja producera lyxigare Volvomodeller. Enligt Automotive News har Li flera gånger tvistat med Volvos vd Håkan Samuelsson om nödvändigheten av en modell kallad Volvo S100, som kan mäta sig med Audis A8 och BMW:s 7-serie.

Lyxbilar är också det segment där försäljningen i Kina ökar allra snabbast. I fjol såldes 1,25 miljoner sådana, men enligt konsultfirman McKinsey kommer siffran att öka till 3 miljoner 2020, vilket vore fler än i USA. I fjol stod tyska tillverkare för över 80 procent av de sålda lyxbilarna, medan Volvo svarade för cirka fem procent.

Fakta | Köptes av Geely 2010

Volvo, som tidigare ägdes av amerikanska Ford, köptes av kinesiska bilföretaget Zhejiang Geely 2010 för 1,8 miljarder dollar. Ett dotterbolag till Geely har byggt tre Volvofabriker i Kina.

Kinesiska Geelygruppen äger 51 procent av Volvo PV. Resterande del ägs av en regional investeringsfond i Daqing och en liknande fond i Shanghaiförorten Jiading.

Källa: TT