Yuppien flyttar till Indien

Det är långt till Sverige från Bangalore i södra Indien – ungefär 700 mil fågelvägen. Men det är bara relevant om man verkligen har tänkt resa dit. Med internet och telefon är det i praktiken lika nära som var som helst på jorden.

I ett luftkonditionerat kontorslandskap i den stekheta indiska sommaren sitter indiska revisorer och läser och analyserar svenska årsredovisningar och indiska matematiker och statistiker bygger avancerade modeller över svenska börsbolags intäktsflöden. Vilka svenska företag kommer att vara vinnare på den asiatiska expansionen? Hur känsliga är de för råvarupriser? Vilka verkstadsföretag är bäst positionerade på den kinesiska marknaden?

Sådana frågor besvarades tidigare av välavlönade finansanalytiker kring Stureplan i Stockholm. Nu kan analytikern lika gärna vara en indier som jobbar för en fjärdedel av lönen.

– Rent generellt så kommer väl efterfrågan på analytiker i Sverige troligtvis att gå ner.

Orden är Johan Wissingers. Han arbetar på Londonbaserade Amba Research och är i Sverige på kundbesök. Amba är det största företaget i den nya branschen outsourcing av kvalificerad finansiell analys. Analytikerna arbetar i Indien, Sri Lanka och Costa Rica åt europeiska och amerikanska banker, mäklare, kapitalförvaltare och pensionsfonder. Drygt två år efter starten har Amba runt 350 anställda, varav drygt 250 analytiker.

Den nya stora trenden inom outsourcing är KPO – »knowledge process outsourcing« där kvalificerade arbeten flyttas till lågkostnadsländer. Det kan gälla medicinsk forskning, juridiskt arbete, IT-verksamhet eller finansiella tjänster. Med förbättrade kommunikationer och ökad utbildningsnivå i låglöneländer är det kvalificerade arbeten som kräver universitetsutbildning som står på tur att flyttas ut.

Att komma på investeringsidéer, att vara ute och träffa företag och att hålla presentationer för kunderna måste bli kvar där kunderna och företagen finns, men själva analysen där idéerna testas och räknas igenom kan lika gärna utföras i Indien, menar Johan Wissinger, som kan sitt säljsnack.

– Allt arbete som innebär att sitta och läsa årsredovisningar, analysera siffror och samla in information, det kan vi göra på ett smartare och mer kostnadseffektivt sätt. Det går att odla apelsiner i Lappland, men det är smartare att göra det kring Medelhavet därför att det finns bättre förutsättningar där. Det här är samma sak. Det går att läsa årsredovisningar och analysera dem här, och det går att göra det i Indien. Det är mer kostnadseffektivt. Det handlar om en besparing på mellan 50 och 75 procent.

Att finansanalytikern var den som stod på tur för att bli utflyttad till Indien verkar kanske förvånande, men faktum är att just finanssektorn är en av de sektorer där utflyttningen av tjänster gått allra längst och potentialen för framtiden bedöms som mycket stor. Enligt uppskattningar av konsultföretaget Celent flyttar 450 000 europeiska finansjobb ut till år 2010. När de finansiella marknaderna avregleras och integreras över gränserna skärps konkurrensen och outsourcing av mindre kvalificerade arbeten blir en nödvändighet för att minska kostnaderna, spår Celent.

Längst har tjänsteoutsorcingen kommit i USA där vissa företag arbetar i skift dygnet runt med verksamhet i olika tidszoner för att spara värdefull tid vid exempelvis utveckling av nya produkter. Ett annat exempel på en ny tjänst som förläggs utomlands är att amerikanska studenter numera kan ta hjälp med tentapluggandet av indier som ger distansundervisning via internet.

Svenska är ett litet språk, men det finns ett antal företag som tillhandahåller svenskspråkig personal i låglöneländer, främst i Baltikum. Softcom arbetar med outsourcing av kundtjänster och har kunder som Ellos, Dagens Nyheter och Bredbandsbolaget. Vd Per Spångberg berättar att Softcom i dagsläget en normal arbetsdag har 40-50 personer på plats i Baltikum som ger service på de nordiska språken.

– Man får väldigt välutbildade människor till en konkurrenskraftig kostnad. Det är en kombination av lägre löner och lägre kostnadsnivå i stort. Det är allt ifrån lokalkostnader, kommunikationskostnader, skatter och så vidare, säger Per Spångberg.

Taxi Kurir har lagt ut delar av sin färdtjänstväxel i Stockholm till Riga i Lettland och en färdtjänstkörning mellan två adresser i Stockholm kan alltså mycket väl beställas i Lettland. Lokalkännedomen är förstås lägre hos letterna, men Taxi Kurirs vd Bengt Erkki förklarar att det finns andra fördelar.

– Försöker jag ringa in någon en fredag kväll eller en lördag kväll så är svenskar ofta väldigt upptagna. Ringer jag in en kille i Lettland är de väldigt snabbfotade.

Även forskning och utveckling placeras nu utomlands. Internettelefoniföretaget Skype grundat av svensken Niklas Zennström, som såldes för 20 miljarder kronor i fjol, har förlagt sin forskning och utveckling i Estland istället för Sverige.

Outsourcing och jobbflytt har fått stor uppmärksamhet i debatten och företagsflyttar brukar bevakas intensivt i media. Men en grupp brukar ställa sig kallsinniga till alla larmrapporter om utflyttade jobb – nationalekonomerna. Karolina Ekholm är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och har nyligen kommit med boken »Ordning och reda om outsourcing« där hon söker bringa klarhet i den ständiga utflyttningsdebatten. Hon och andra forskare menar att den enda effekt som ännu kunnat konstateras är på lågkvalificerade jobb:

– Om man ser på vad det finns för resultat i forskningslitteraturen, så tycks det finnas en viss negativ effekt av outsourcing på den relativa efterfrågan på lågutbildad arbetskraft, men den effekten är ganska liten. Det ser inte så dramatiskt ut, säger Karolina Ekholm.

Arbetstillfällen som försvunnit på grund av outsourcing är alltjämt få i förhållande till det totala antalet arbetslösa i Sverige, enligt Karolina Ekholm.

Att större andel av de välbetalda jobben i Sverige skulle flytta till Kina eller Indien tror inte Karolina Ekholm. Vissa kanske, men anledningen till att kineser har lägre löner än svenskar är att kineserna är mindre produktiva.

– De här låga lönerna som man ser i länder som Kina och Indien, de har ju inte givits av Gud. Lönerna har bestämts av främst två faktorer. Det ena är den goda tillgången på arbetskraft och den andra bristen på kapital och annat som gör att arbetskraften är mindre produktiv.

Till detta kommer faktorer som hur väl utbyggd infrastrukturen är och hur bra samhälleliga institutioner och lokala marknader fungerar. Det finns ingen magi i det hela. Lönen är en ersättning för vad som produceras.