Teodorescu Måwe om KD:s nya hjärtefråga – ”islams framfart”

Kristdemokraterna har svävat nära spärren i EU-valet åtminstone sedan Alice Teodorescu Måwe tog över från Sara Skyttedal som partiets toppkandidat i början av året. Och med några få dagar kvar till avgörandet den 9 juni är det högst ovisst om KD kan trygga det enda mandat som krävs för att hon ska bli partiets nya EU-parlamentariker. Teodorescu Måwe säger sig dock inte vara orolig.  

– Jag tror att vi kommer att göra ett bra val, de senaste opinionsmätningarna visar alla på en uppgång, säger hon. 

Hon tackade ja till kandidaturen efter många snabba växlingar i yrkeslivet de senaste åren. Efter fyra år som chef för Göteborgs-Postens ledarsida gick hon till Moderaterna 2019 för att arbeta en tid med partiets nya idéprogram. Därefter var hon under en kort och stormig tid politisk chefredaktör på nättidningen Bulletin, vidare till PR-chef för friskolekoncernen Academedia och sedan krönikör i Fokus och Dagens Nyheter samt, slutligen, programledare i SVT:s satsning Teodorescu & Suhonen. Vissa av uppdragen har löpt parallellt med varandra.   

– Politiken mår bra av människor med erfarenhet, säger hon om de täta skiftena.  

När Alice Teodorescu Måwe fick frågan om att ställa upp i EU-valet för KD av partiledaren Ebba Busch såg hon sin chans att bedriva politik i stället för att bara ha åsikter om den.  

– Även om jag inte har varit förtroendevald har jag varit högst närvarande i den politiska debatten under nästan hela mitt vuxna liv. Nu lämnar jag läktarplatsen och tar ansvar i stället. Jag ser det som en demokratisk skyldighet.  

Kristdemokraterna har varit mycket i blickfånget under våren, inte minst då Sara Skyttedal petades och då hon sedan var med och grundade konkurrenten Folklistan tillsammans med tidigare riksdagsledamoten för Socialdemokraterna, Jan Emanuel. Därefter ”finborgarbråket” då Teodorescu Måwe i intervju i Dagens Nyheter sa att hon inte hade något gemensamt med Sverigedemokraterna och lyfte SD:s nazistiska rötter – vilket upprörde inte minst SD:s partiledare Jimmie Åkesson som i sociala medier kallade henne just ”finborgare”.  

– Åkesson har ju själv tagit ett initiativ till att gå till botten med en vitbok, så jag förstår inte kontroversen. För mig är det viktigt att framföra vad som är sant och relevant, och att vara hederlig. Om det gör mig till finborgare får andra bedöma.  

Men en sak har hon och KD gemensamt med SD – motståndet mot ett ökat islamskt inflytande i Europa. Detta blev tydligt nyligen då Ebba Busch i DN menade att EU-medel bör användas till att återvandring av människor som inte ställer upp på svenska värderingar och att islam ska utövas på ett sätt som är förenligt med svenska värderingar. Hon talade i termer om "omfattande problem med islams framfart". Teodorescu har ingen avvikande uppfattning där.  

– Om man inte vill underordna sig västerlandets värderingar blir det ett problem eftersom summan av de enskildas moral är samhällets moral. När vi får en kritisk massa som har en avvikande moraluppfattning, då har vi en värdegemenskap som utmanar vårt samhälle och förhindrar integration.  

Hon hänvisar utvecklingen de senaste femtio åren då Sverige har gått från att vara ett av världens mest homogena länder kulturellt och etniskt, till att bli ett land med en av de högsta andelarna utrikes födda i världen.  

– Det är en förändring som oundvikligen leder till konflikter. Tidigare i våras höll jag ett anförande om Sverigebilden. En ung muslimsk man tog till orda och förklarade att ”svenskar måste förstå att en troende muslim alltid är muslim i första hand – svensk medborgare är man i andra hand”.  

Alice Teodorescu Måwe menar att detta synsätt får stora konsekvenser på flera områden: Synen på religionens ställning kontra svensk lag, på jämställdhet kontra en patriarkal tradition och på rättskipning och rättssäkerhet i relation till släktens eller klanens normer. 

– Konflikten är explosiv. När en allt större del av befolkningen anser att religion eller klan ska gå före lagen så vacklar samhällskontraktet. Mångkultur är inte bara exotisk mat – det är kraven att skilja på män och kvinnor i badhus, eller att en flicka inte får gå hem till en pojke och göra läxor. Eller uppfattningen att vår socialtjänst är kidnappare.    

Är det den kristna moraluppfattningen som ska vara den rådande, enligt Kristdemokraterna?  

– Det finns goda värderingar i alla religioner men alla religioner innehåller i sin extrema form något vi skulle klassa som gott och mindre gott.  

I januari berättade Alice Teodorescu Måwe i TV4 Nyhetsmorgon att hon inte tror på gud, vilket väckte starka reaktioner. Men kritiken kom inte primärt från det håll man kanske kunde väntat sig.  

– Inte en enda kristdemokrat har kritiserat mig för det uttalandet. Det är framför allt en mediegrej. Partiet anser att en människas gudstro är en privatsak och ska respekteras. Ett parti kan inte kräva rättrogenhet och avkräva gudstro. Man måste i stället hitta den gemensamma nämnaren bortom gud.  

Men kristendomen har ändå varit central för uppbyggnaden av det västerländska samhället och dess värderingar menar hon. Det är värderingar som dess invånare är uppfostrade i sedan generationer oavsett om man är troende eller inte.  

– Kristna värderingar har inte bara genomsyrat Sveriges historia utan hela Europas och det handlar om synen på människan och hennes förhållande till staten och om att hjälpa sin nästa.  

Värderingarna och traditionerna har sedan utmynnat i den lagstiftning vi har, menar hon. Och det är i den ordningen hon anser att lagstiftning ska fungera. Först bildas en samsyn, sprungen ur gemensamma värderingar, som sedan manifesteras i lag.  

– Tag lagen om barnaga. Den kom till eftersom det rådde en samsyn om att det var fel att aga barn. Lagar ska vara sprungna ur en samhällelig samsyn. Lagar ska inte tryckas in uppifrån av en elit.  

Och då kommer vi in på EU där hon hoppas få arbeta de kommande fem åren. Hon har återkommande kritiserat den tilltagande överstatligheten där mer och mer lagstiftning sker på en unionsövergripande nivå. Teodorescu Måwe nämner flera exempel där EU styr medborgarnas vardag. 

– Ta dygnsviladirektivet eller minimilöner till exempel. Här vill EU gå in och reglera något på den svenska arbetsmarknaden där vi redan har fungerande regler. Varför ska vi anpassa våra förhållanden när vi redan har fungerande villkor? Det äventyrar också den svenska modellen som inte minst vänstern håller så kär.  

Hon nämner även de återkommande diskussionerna om hur jordbruket ska anpassas efter klimatmålen och att det kan slå fel i vissa länder och skogspolitiken, med den så kallade Lulucf-förordningen som syftar till att bevara skog i stället för att avverka för att binda mer koldioxid  

– Förslaget riskerar göra Sverige till hela EU:s nationalpark. Det skulle innebära att värden för miljarder i Sverige går förlorade på bekostnad av både äganderätt och välfärd. Svensk skogsnäring ska inte bestämmas från Bryssel.  

Ska EU finnas överhuvudtaget? 

– Precis som en stat borde även EU vara en smal men stark institution. Jag tänker mig ett EU som går tillbaka till rötterna och arbetar för frihandel och fred och kämpar mot gränsöverskridande kriminalitet, terrorism och antisemitism. EU behöver inte söka ett stort projekt – det ligger redan ett framför fötterna på oss.

***

Läs även: Skyttedal petas och Teodorescu kandiderar till EU

Läs även: Alice, har du verkligen tänkt igenom det här?