»Du rullar ut röda mattan åt Åkesson«

Det finns flera faktorer som talar för det. Att när den tredje söndagen i september nästa år närmar sig, då kommer integrationspolitiken stå högt på dagordningen.

Invandringskritiska Sverigedemokraterna gör sitt yttersta för att det ska bli så. Två val i rad har partiet mer än fördubblat antalet väljare. 2006 fick de 2,9 procent av rösterna. Ökar de i samma takt kommer de in i riksdagen efter valet 2010. Läget är gynnsamt. Arbetslösheten kommer att vara hög, precis som när Ny demokrati tog hem 25 riksdagsmandat 1991.

Riksdagspartierna måste därför positionera sig.

Vid den fösta debatten mellan moderaternas partisekreterare [[Per Schlingmann]] och socialdemokraternas partisekreterare [[Ibrahim Baylan]], anordnad i onsdags i samband med presentationen av Fokus integrationsrankning, höll opponenterna med om att integrationen kommer att vara en viktig valfråga 2010. Och den kommer att kopplas till sysselsättningen i takt med att den ekonomiska krisen förvärras.

Däremot rådde det delade meningar om hur Sverigedemokraterna ska bemötas. Schlingmann var kritisk.

– Integrationsdebatten handlar aldrig om sakfrågor, alltid om spelstrategi gentemot Sverigedemokraterna. Det är ett fattigdomsbevis. Låt oss diskutera sakfrågorna, sa Schlingmann.

– Det är ofrånkomligt att integrationsdebatten tolkas valtaktiskt. Den partisek­reterare som inte gör taktiska val gör inte sitt jobb. Och Schlingmann är en politisk räv, sa Baylan.

Han försökte sedan pressa Schlingmann.

– Vi kommer inte under några omständigheter ha ett samarbete med Sverigedemokraterna. Jag skulle vilja ha ett besked från dig också Schlingmann, sa Baylan.

– Vår policy, som vi tog fram efter valet 2006, om att inte samarbeta med Sverigedemokraterna står fast. Men att du och Mona Sahlin alltid lyfter fram den här frågan är att rulla fram röda mattan åt Sverigedemokraterna, sa Schlingmann.

– Är det verkligen ett nej?, undrade Baylan.

– Fortsätt du att ställa den frågan och du rullar ut röda mattan åt [[Jimmie Åkesson]] varje gång, svarade Schlingmann.

Oavsett hur integrationspolitiken ska tolkas så är det alliansen som har intagit den mer offensiva positionen den senaste tiden. I täten har moderate migrationsministern [[Tobias Billström]] och folkpartistiske integrationsministern [[Nyamko Sabuni]] gått.

Storstadsförorterna har stått i centrum. De ställen som varit i mediernas blickfång den senaste tiden: Malmös Rosengård, Södertäljes Ronna och Stockholms Tensta.

Moderaternas förslag har handlat om att få nyanlända att bosätta sig på andra ställen, där invandrarna är färre och arbetstillfällena fler. Att bosätta sig i överetablerade kommuner skulle leda till sänkt ersättning. Och de som redan bor trångt och saknar egen försörjning ska inte ha rätt att ta hit anhöriga.

Sabunis utspel i förra veckan byggde på att mer handgripligen omvandla förorternas miljonprogramsområden. Rusta upp och ombilda till bostadsrätter, tvångsförvalta eftersatta fastigheter och riva de värsta.

De lär inte ha svårt att mötas, Sabuni, Billström och de andra allianskollegorna. Det är samma arbetslinje och samma utanförskapsområden de talar om.

Oppositionen varnar för röstfiske i grumligt vatten. Men de har samtidigt svårt att enas om en gemensam integrationspolitik. Ingen av de fem rödgröna arbetsgrupper som tillsattes tidigare i år ska specifikt behandla integrationsfrågorna. Här är avståndet fortfarande stort.