Författarporträtten

Bildspel:

Jane, är det någon skillnad att teckna av författare mot andra personer?

– Nej, det kan jag väl inte säga. Allt beror på hur talför en människa är och vilken karaktär ansiktet har. Rynkor och långa näsor är härligt för en tecknare.

Är det någon författare du särskilt kommer ihåg?

– Barbro Lindgren var väldigt trevlig. Hon hörde av sig efteråt och tyckte att det blev ett bra porträtt trots, som hon sa: "Du lyckades göra ett trevligt porträtt av mig trots att jag inte har några drag", haha. Horace Engdahl var också kul att träffa. Han hade lite av ett 1700-tals-ansikte. Därför fick han Gustav III, som också grundade Svenska Akademien, i bakgrunden.

Du har ju ofta en symbol i periferin av porträtten, varför då?

–  Jag försöker alltid att hitta något som har med personen att göra, eller bakgrunden på restaurangen, för att det inte ska bli likartat. Men jag är inte intresserad av karikatyrer, utan vill ta fram den rätta personen – naturalistiskt.

Du har ju tecknat ett porträtt i veckan för Fokus ett bra tag nu. Hur tycker du att det har varit?

– Det krävs en viss rutin men är väldigt roligt eftersom det handlar om olika människor. Det skulle vara förskräckligt tråkigt om det inte handlade om så intressanta möten.