Sexsnack på ABF

I går var jag på ABF och mötte en nyfiken och kompetent publik om säg 70 personer. Förläggare Weyler frågade ut mig, men ännu roligare var att en av dem som finns med på ett hörn i boken också var med i panelen och ställde frågor och gav kommentarer.

Helena Markstedt satt under några år i SSU:s förbundsstyrelse och var försteombudsman i Stockholms län och är alltså omskriven i boken. Hon ansåg min bok vara banbrytande och hade många intressanta reflektioner om hur centralstyrning av partier och organisationer ansetts vara en nödvändighet i den medialt fragmetiserade tid vi lever i, men där hon också nu såg tendenser till att partiernas förhållningssätt till den fragmetiseringen var på väg att ändras mot mindre centralstyrning.

I övrigt diskuterade vi de givna frågorna: titeln på boken, partiernas oförmåga att locka medlemmar i en individualiserad tid, den absurda konfliktnivån i SSU under de år jag beskriver i boken, pressen på politiker, grupptryck och så vidare. På några punkter var Helena Markstedt en hårdare kritiker av partierna än jag och manade till förändring.

Vi diskuterade också politisk journalistik och journalisternas roll. Där hamnade så småningom samtalet i frågan om varför svenska journalister sällan rapporterar om politikers kärleksrelationer. För mig var det lite förvånande men mycket intressant att höra Helena Markstedt önska sig mer sådan journalistik. Hon beskrev hur vänskaps- och kärleksrelationer kan vara synnerligen relevanta för att förstå och beskriva maktförhållanden och politisk utveckling. Mer sex i tidningarna alltså - sex som är politiskt relevant.