»Det hela är väldigt märkligt«

– Vi annonserar efter folk och det brukar vara 50–100 personer som hör av sig vid varje tillfälle. Vi ringer upp dem och pratar med dem, sedan försöker vi sammanföra två stycken från samma plats så får de prata med varandra. Detta spelas då in. Det hela är väldigt märkligt. Helst ska man inte prata själv för då påverkar man dem som pratar och deras dialekt.

I vår ska ni ha flera auditions med människor för att hitta dialekter från 100 olika ställen i Sverige. Deras röster och historier ska sedan vara med i din bok om dialekter genom en ljudmodul i boken. Vilka är med i projektet?

– Innan vi satte i gång var vi beredda på att ha en överrepresentation av gubbar. Det positiva är att det har varit flera unga kvinnor med dialekter än vanligt som vill vara med. Vi vill inte bara ta med gamla nittioåriga gubbar med den gamla varianten av dialekten vi letar efter, utan även yngre med nyare varianter.

Hur uppkom idén om en bok om dialekter?

-– Tidigare har jag inte velat göra en sådan här bok. Det är tråkigt att bara läsa om dialekter, det är roligare att höra dem. Ljudmodulen är en uppfinning som lagt grunden till idén, då kan man slå upp och höra en viss dialekt och läsa om dess speciella ord. Det ska vara en rolig och underhållande bok.

Finns det fördomar mot folk med utmärkande dialekter?

– Fram till 1980 var det alltid negativt att ha dialekt i olika sammanhang, men det har blivit bättre och man har börjat ta till vara folks olika bakgrunder i stället.

Är dialekter på väg att försvinna i Sverige?

– Det är en av de vanligaste frågorna jag får. Ett enkelt svar är att de redan är utrotade. Om man går tillbaka några hundra år så har man ett stort antal svenska folkmål. Nu finns det bara spår av dem kvar.

Fakta | Fredrik Lindström

Fredrik Lindström är programledare, språkvetare och författare. Förutom att programleda »På spåret« arbetar han med ljuboken »100 svenska dialekter« som ges ut av Bonnier Fakta. Den förväntas vara klar om cirka två år.