»Ingen jag pratat med har ett bra svar«

– Klickokrati är det som anses råda när materialet medierna publicerar på nätet styrs av hur många klick det får. Ett problem med det är att traditionell nyhetsvärdering får ge vika.

När har »traditionell nyhetsvärdering« varit norm?

– Alla har väl alltid gjort sin egen nyhetsvärdering, men digitaliseringen gör att många produkter närmar sig till exempel kvällstidningarna. En annan skillnad är att i en tidning kommer läsarna alltid konfronteras med material de inte trodde de skulle läsa. Den digitala världen utvecklas mot att läsarna stannar vid det man klickat på. Man läser enskilda texter utan att känna till källan. Distributörernas varumärken gynnas. De som levererar innehåll förlorar enormt.

Du målar upp en mörk bild av dagens förutsättningar för journalistik. När var det som allra bäst?

– Forskarna brukar säga att peaken för dagspress i Sverige var från 1985 och några år framåt, vad gäller utbildningar, anställningstrygghet och ekonomiska villkor.

Är framtiden för journalister att alltid verka i dubbla roller? Du har till exempel själv varit med och skrivit miljöpartiets partiprogram.

– För en del. Är man frilans och författare som jag så kommer man att jobba på ett bredare fält. Men vi som gör det kan inte ersätta heltidsanställda, maktgranskande journalister som har ryggen fri.

Vad, förutom de statliga initiativ många efterfrågar, kan rädda svensk kvalitetsjournalistik?

– För mig är detta den stora samhällsfrågan. Ingen jag pratat med har ett bra svar. Historiskt var de som betalade för tidningarna framstående industrialister. I dag ser vi hur amerikanska tidningar tas över av miljardärer. Tyvärr är det nog inte ett rimligt scenario i Sverige. Jag vet inte om vi har några miljardärer av den sorten.

FAKTA | Fem frågor

Ulrika Kärnborg är författare och journalist, aktuell med boken »Klickokratin. Mediekrisens första offer är sanningen.«