Elon Musk har blicken mot skyn

Framför tv-kamerorna som sände till tiotals miljoner tittare presenterade sig Elon Musk: 

»Jag återuppfann den elektriska bilen och jag ska skicka människor till Mars i en rymdraket.« 

Så berättade han att han har en diagnos; Aspergers syndrom. 

»Trodde ni att jag skulle vara en avslappnad, normal snubbe?« 

Nej, hade Musk, som fyller 50 nästa månad, varit fullt normal hade han knappast fått leda det amerikanska humorprogrammet Saturday night live nyligen. På sätt och viss förkroppsligar han vår samtid där realekonomin hankar sig fram nästan utan vare sig inflation eller löneökningar, men där priset på tillgångar som aktier och bitcoins stiger mot skyn. 

Under fjolåret rusade Elon Musks elbilsbolag Tesla ofattbara 743 procent på börsen – vilket gjort honom extremt förmögen (hittills i år är aktien dock ner 20 procent). Det tämligen kaotiska privatlivet – totalt tre äktenskap med två olika kvinnor och sex barn med två kvinnor, varav en också har varit hans hustru – har blivit en följetong bortom affärspressen. Samtidigt har Musk en osviklig känsla för pr; i fjol fick han en son, som fick det tungvrickande namnet X Æ A-Xii. Om det låter som beteckningen på en robot eller ett namn från en science fiction-serie så är det precis avsikten. Han jämförs återkommande med superhjältar och har inget emot den typen av beskrivningar. För många entreprenörer, särskilt i tech-sektorn, är han en fixstjärna. Motgångar och skandaler har inte mildrat intresset. Tvärtom. När han för några år sedan rökte marijuana i en filmad intervju förstärktes bilden av en rebell som går sin egen väg. För Elon Musk tänker inte stort – han tänker interplanetariskt. Med sitt rymdbolag SpaceX vill han befolka Mars. Här på jorden vill han lägga ner både den traditionella bilindustrin och den fossila energiproduktionen och ersätta med elbilar och solenergi.  Men vem är han egentligen? 

Elon Musk har en dramatisk livshistoria. Han föddes 1971 i Pretoria i Sydafrika som äldst av tre syskon; mamman var fotomodell och pappan elektromekanisk ingenjör. Redan som barn uppvisade han särskilda förmågor. Han slukade böcker och programmerade spel som han också lyckades sälja. Rymden var tidigt ett stort intresse, liksom för många andra barn. Vid runt nio års ålder skilde sig föräldrarna. Musk stannade kvar hos pappan, som han tyckte var ensam. Då hände något. Senare, i en intervju med magasinet Rolling Stone, har Elon Musk beskrivit pappan som »fruktansvärd« och att »nästan allt ondskefullt man kan föreställa sig har han gjort«. Häromåret blev det stora skandalrubriker sedan Elons pappa fått barn med sin tidigare adoptivdotter som är fyrtio år yngre; det satte fart på spekulationer om vad som kan tänkas ha skett under uppväxten. 

Hur som helst bröt Elon Musk kontakten med pappan i ungdomen och flyttade till Kanada för att studera. Efter två år bytte han till Ivy League-skolan University of Pennsylvania där han tog dubbla examina, en i fysik och en i ekonomi. I mitten av nittio­talet gick flyttlasset till Stanford University i Silicon Valley för doktorandstudier. Men efter bara två dagar hoppade han av utbildningen och drog i gång ett it-bolag under den pågående internetboomen. Företaget såldes och kapitalet satsades i nästa bygge, som senare kom att bli betaltjänsten Paypal. När också det såldes fick Musk över 100 miljoner dollar. Det utgjorde en viktig grundplåt för SpaceX, rymdbolaget han startat för att förverkliga planen på att befolka Mars. Parallellt investerade han år 2004 i elbilstillverkaren Tesla, som hade grundats av två amerikaner året innan. De var inne på att producera snabba eldrivna sportbilar, så kallade roadsters, men Musk styrde om skutan mot att producera lyxiga elbilar för en bredare marknad. Först efter en juridisk förlikning 2009 fick även Elon Musk rätten att kalla sig medgrundare av Tesla – ett exempel på hur han lyckats vrida fakta till att bättre passa hans egen verklighetsuppfattning.  

Musk är som ett mycket speciellt kraftfält, menar personer som arbetat med honom.  Förmågan att via traditionella och sociala medier bygga sig ett starkt personligt varumärke har gjort att han kallats för mediedomptör. Själv har han, i långa intervjuer för biografin från 2015, sagt att kändisskapet var nödvändigt för att arbeta inom rymdforskning, som dittills dikterats av statliga rymdprogram. På så sätt har allt fler dörrar öppnats. 

På Twitter följs han av 55 miljoner användare och utspelen där påverkar aktiekurser och skakar marknader på ett sätt som påminner om hur Donald Trump under sin tid som president rörde om i världspolitiken. För några år sedan meddelade han helt sonika att han ville köpa ut Tesla från börsen (någon finansiering fanns inte). Han bötfälldes senare av tillsynsmyndigheter för tilltaget men aktiekursen, som hade varit pressad av blankare, fick en rejäl rusning. Hans påverkan på finansmarknaderna befinner sig ofta på gränsen för till det tillåtna. En forskare studerade kursdata och Musks olika utspel och fann att han ensam kan påverka bitcoinmarknaden. Kryptovalutans sam­lade marknadsvärde var då cirka 600 miljarder dollar och Musk har genom olika utspel förmått flytta kursen upp eller ner med uppemot 19 procent – motsvarande 100 miljarder dollar. Nyligen meddelade Tesla att man inte längre tar emot betalningar för bilar i bitcoins – av klimatskäl, eftersom bitcoinproduktion slukar stora mängder energi. Bitcoinkursen föll genast på beskedet: totalvärdet av alla bitcoins föll med motsvarande 366 miljarder dollar. Ibland misstolkas dock hans utspel, som när han på Twitter skrev »använd Signal« om en krypteringstjänst med det namnet. Många följare köpte i stället aktier i medicinteknikbolaget Signal ­Advance, vars aktiekurs gick i höjden (5 100 procent på tre dagar). 

Trots den ovanliga framtoningen råder ingen tvekan om att Musk spelar en viktig roll i det amerikanska näringslivet. På frågesajten Quora efterfrågade någon förstahandsuppgifter om Elon Musk. »Han är Steve Jobs, Henry Ford och Bill Gates ihoprullad till en person«, svarade en av hans anställda.

»Förmodligen världens viktigaste entreprenör«, har Washington Post konstaterat. Möjligen ett provocerande uttalande för tidningens ägare, Amazongrundaren Jeff Bezos, som är världens absolut rikaste, snäppet före Musk. Peter Carlsson, som grundat batteriteknikbolaget Northvolt, var tidigare inköpschef på Tesla och i den rollen arbetade han nära Elon Musk under ett antal år. 

 »Jag tror aldrig att jag har jobbat med en människa som har sådan bandbredd, som är så otroligt fokuserad och intensiv. Han kräver väldigt mycket, men han skulle inte ha kommit dit han är om han inte vore en sådan driven ledare«, sa Peter Carlsson till Veckans Affärer 2014. 

 Inom rymdindustrin kan ingen längre bortse från SpaceX. Sedan en tid fraktar bolaget astronauter till och från den internationella rymdstationen ISS, något som endast Ryssland kunde göra i nästan ett decennium efter att Nasa skrotade rymdfärjorna. Det har blivit tydligt att utvecklingen i industrin nu framför allt drivs av privata rymdföretag, som har en bråkdel av de statliga rymdprogrammens budgetar. Men ännu återstår många trösklar innan Elon Musk kan göra allvar av planerna  på att sätta människor på Mars; dels behövs en mellanstation på månen, dels måste bättre farkoster byggas för den väsentligt längre färden till en annan planet.  

Tidtabellen för Marsresan har gång på gång flyttats fram i tiden. I fjol sa Musk att en första obemannad resa ska ske 2024 och att en bemannad farkost ska nå den röda planeten 2026. Även hans kritiker instämmer i att planerna möjligen inte håller, men menar att Musk ändå lyckats göra rymden högaktuell efter ett långt uppehåll och att företag och länder nu sporrar varandra att ta nya kliv. Förra veckan satte Kina sin första farkost på Mars. En stor bedrift, menade företrädare för amerikanska rymdmyndigheten Nasa.  

Fast Musk har också kritiker, och dessa har den senaste tiden med allt högre röst frågat om geniet inte har förlorat markkontakten. Trots att han på pappret är en av världens rikaste (en stor andel av förmögenheten ligger i högvärderade Teslaaktier), så är han i stort behov av likvida medel. Det är inget nytt. Hans bolagsbyggen har ständigt haft kapitalbehov, vilket han löst med allt större uppfinningsrikedom – men frågan är om han inte nu gått ett steg för långt. När Tesla presenterade första kvartalets resultat i år redovisades vinst. Men i själva verket säljer man bilar med förlust. Det är statliga bidrag och miljösubventioner som gör bolaget lönsamt. Dessutom bidrog spekulationsvinster i bitcoins med 101 miljoner dollar till resultatet. Att bolaget köpt kryptovalutor blev en stor nyhet i början på året. Många såg det som en bekräftelse på att den alternativa valutan blir alltmer accepterad, låt vara att kursen är mycket volatil. Men när Tesla förra veckan meddelade att man inte längre tar emot betalningar för bilar i bitcoins dök kryptovalutan. Den snabba omläggningen skapade förvirring kring hur bolaget och Elon Musk egentligen förhåller sig till den digitala valutan. Mer traditionellt sinnade marknadsanalytiker påpekade samtidigt att elbilstillverkaren, under årets första kvartal inte tillverkat ett enda exemplar av lyxmodellerna S eller X. För de flesta andra storbolag på börsen hade sådana produktionsuppehåll haft stor effekt på börsvärdet. Tesla tycks komma undan med det. Bolagets börsvärde är i dagsläget runt 595 miljarder dollar, nära tre gånger så mycket som den japanska biljätten Toyotas 215 miljarder dollar. Förhållandena är direkt motsatta när det kommer till kärnverksamheten: i fjol tillverkade Tesla en halv miljon bilar medan Toyota producerade tjugo gånger fler – 10 miljoner.  

En förklaring till Teslaaktiens starka utveckling är den goda tillväxten, i en tid när konkurrenterna inte förmår växa så mycket mer. Den skyhöga värderingen anser man också spegla Teslas försprång inom elektrifiering, även om de traditionella bilföretagen knappar in med rasande fart. Nya kinesiska elbilsföretag har också rullat i gång. På Volvo Cars i Torslanda köper man varje ny Teslamodell som lanseras. På fabriken plockas bilen isär bit för bit och ingenjörerna detaljstuderar allt noga, för att undersöka vilka lärdomar man kan dra från konkurrenten. Det är bara ett exempel på hur alla i bilbranschen påverkats av Tesla. I mars meddelades dessutom att Volvo Cars kommer vara ett helt elektriskt bilmärke 2030. 

Men även på aktiemarknaden finns nu de som tror att Teslaaktien är kraftigt övervärderad. Häromdagen framkom att fondförvaltaren Michael Burry har blankat Teslaaktier för 530 miljoner dollar, cirka 4,5 miljarder kronor. Att blanka är att spekulera i att aktien är övervärderad och att kursen kommer att sjunka. Burry är en legend på den amerikanska finansmarknaden. Han porträtterades i filmen The big short eftersom han blev förmögen på att han förutsåg att den amerikanska subprime-bubblan skulle spricka 2008. 

När Elon Musk medverkade i humorprogrammet Saturday night live nyligen skämtade han om att han är »the dogefather«. Han har investerat tungt i kryptovalutan dogecoin – som från början skapades som ett skämt. Men i sändningen slog han fast att dogecoin är en »hustle«, ungefär en svindel. Att valutan därefter rasade i värde överraskade knappast någon. Ändå var hela situationen bisarr.  För vilken företagare gör så?