”Livsmedelsverket vet innerst inne att de har fel”

När vi ses digitalt är boken så färsk att han inte ens fått något eget fysiskt exemplar ännu men den tofsprydde östgöten som gillar att reta folk, är nöjd. 

– Jag ligger etta på Bokustoppen just nu. Jag slår Zlatan och framför allt är jag glad att jag slår Anders Hansen. 

Hösten 2019 skulle Fredrik Nyström ha debatterat om värdet av träning med nyss nämnde psykiatriker på Norra Latin i Stockholm. Men Anders Hansen hoppade av med kort varsel.  

– Då får jag väl skriva den där boken, tänkte jag, den som jag velat skriva länge. Jag hade varit ute och föreläst, sedan snabbmatsstudien som jag gjorde för femton år sedan. Där kopierade jag Morgan Spurlocks upplägg att låta arton, huvudsakligen studenter, käka dubbelt så mycket mat som de brukade och sluta motionera i fyra veckor, säger Fredrik Nyström.

I studien kom han fram till att det var kolhydrater som var farliga och att fett till och med var bra, även mättat fett. Sedan dess har han pratat mycket om hur dåligt belagt det är att man ska banta, träna och äta lågfettkost.

– Under de här åren har min och andras forskning bara mer och mer bekräftat det. Debatten med Anders Hansen gällde alla hans tramsiga påståenden om att man blir smart av att träna och att man påstås kunna »springa ifrån sin depression«. 

Han ser det bland sina patienter, de pratar om att de inte sköter sig, om att de har syndat när de inte har tränat. 

Fredrik Nyström tar nästan bara emot diabetespatienter nu, på sin kliniska tredjedel som det kallas. En tredjedel av arbetstiden går åt till kliniskt arbete med patienter, en tredjedel går åt till forskning och en tredjedel ägnas åt undervisning. Han lägger till, med ett bullrigt skratt: »Sedan är väl alla tredjedelar femtio procent, men det är så det är.« 

Det är många referenser, 150, i boken Radikalt lagom, alla är vetenskapliga, poängterar han. En del handlar om den egna forskningen men de viktigaste refererar till andras forskning. Fredrik Nyström ville ta ett helhetsgrepp och stryka under att man får vara tjock, man måste inte alls träna och tränar man för mycket får man förmaksflimmer. Det är dessutom helt okej att dricka vin varje dag. 

– Snarare är det så att det ser ut att vara jättebra, i Medelhavskosten. Man ska inte dricka för mycket, men man ska inte träna för mycket heller. Lagom är bäst. Man måste bara hitta sitt eget lagom. 

Själv är Fredrik Nyström inte särskilt tränings-lagom. Det är därför boken heter som den gör.

–Jag tränar lite för mycket för mitt eget bästa. Jag är lite av en endorfinist, jag styrketränar, springer och sånt. Men jag tar riskerna. Jag är medveten om dem. Det enda jag har slutat med är att motorcykla, det är för livsfarligt. Jag har bara en gammal bil jag försöker laga. 

Han som också byggt både hus och växthus, menar att boken är viktig för att den vetenskapligt lyfter fram risker och fördelar. Den ska hjälpa människor att hitta sitt lagom. 

– Man ska slippa att ha dåligt samvete för en massa saker som är kontraproduktiva. Man måste faktiskt inte banta om man är tjock och medelålders. Det är bara dumt. Boken heter som den gör för att jag själv är ganska radikal. 

Fredrik Nyström lägger dock till att han och boken har fått ganska lite mothugg än så länge. Han var förberedd på att superilskna skribenter skulle vässa sina pennor/datorer/mobiltelefoner. Å andra sidan följer han inte Twitter, han tycker inte att det är kul. 

Vad vill du att din bok ska leda till? 

– Väldigt konkret har jag ett enkelt svar på den frågan. Jag vill att den ska sälja så pass bra så att den blir översatt. För mig som vetenskapsman känns det konstigt att föra debatten på svenska. Jag vill att det här ska ut i världen så att mina forskarkollegor får delta i debatten. Det känns viktigast för mig just nu. 

Han uppskattar för- och emot-debatter, inte minst vetenskapliga debatter inför publik där åhörarna till slut väljer sida. I Sverige har han deltagit i ett par sådana, bland annat mot läkaren Stephan Rössner i Uppsala om mättat fett – en debatt som han anser att han vann.

– Den sortens debatter är skojiga när man kan ta ut svängarna. Då får man inte backa, det ska verkligen vara för och emot. Men det måste vara god stämning, man kan inte ha en debatt om man blir arga på varandra. Jag vill gärna ge en eloge till Rössner, han var himla skojig då!

Vad hoppas du att boken ska göra för skillnad i debatten här hemma?

– Jag vore jätteglad om Livsmedelsverket kunde lugna ner sig med allt tjat om lågfettkost och att mättat fett skulle vara farligt. Jag tycker att det är pinsamt att de fortsätter att säga det när alla bevis talar emot. De har aldrig vågat ställa upp på en debatt. Men de vet förstås innerst inne att de har fel. 

Den ständigt pågående diskussionen om hur man ska äta och hur man ska sköta sin kropp, den går väl också hand i hand med träningsvurmen som vägrar att mattas av?

– Där är inte förklaringen att Livsmedelsverket är ute och cyklar. Det är väl helt enkelt så mycket pengar i det. Det är fantastiskt vad de kan sälja läske- och sportdrycker och konstiga träningskläder. ­Personliga tränare som bara lever på att tjata på folk. Jag bor i Norrköping, där Stadium kom till. Det är lite roligt. När jag gick i högstadiet, då var man konstig om man hade gympaskor på sig till vardags. Nu går alla i elastiska träningskläder hela tiden. 

Att forska, det var målet redan på läkarutbildningen och Fredrik Nyström blev också landets yngsta professor i internmedicin vid 44 års ålder, 2008. När han nu får frågan om vad det är som är så roligt med att forska, replikerar han blixtsnabbt: Att se om man har rätt eller fel och att hitta och lösa problem. Han konstaterar, efter en kärleksfull utläggning om att kunna framställa sina tankar i en hypotes och sedan se om man hade rätt eller fel, att det nästan är roligare när det blir fel.  

– Det är som att laga gamla bilar. Fast det är mycket lättare att laga gamla bilar. Jag är förresten helt omgiven av bilar här i mitt arbetsrum i huset. Det ser inte du men jag sitter till och med i en Porschestol. 

Snabbmatsstudien var ett exempel på att det kan bli rätt när det egentligen blir fel. Under den hände mycket som Fredrik Nyström inte var beredd på. Inte trodde han att det var så farligt att äta socker som studien visade och inte hade han väntat sig att mättat fett skulle framstå som nyttigt. Nu säger han att det var omvälvande. 

Omvälvande hade det nog varit för den femtonårige Fredrik också, om han hade vetat att han skulle bli forskare med fokus på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. 

– Ja, jag var helt inställd på att jag skulle bli filosof. Jag läste alla de stora filosoferna så jag hade nog tyckt att jag blev jäkligt ointellektuell. Men med lite god vilja skulle man kunna säga att den här boken ligger lite åt det livsfilosofiska hållet. Så kanske har jag gjort en skvätt av det jag tänkte mig då. Men jag skulle nog ha varit hemskt besviken för att jag inte har skrivit några svåra filosofiska böcker.  

Den här boken är i alla fall inne och snuddar på det filosofiska området  …

– Men inte på en hög nivå inte. 

Vad var det med filosofi som lockade den unge Fredrik?

– Herregud, vad kan man säga som är vettigt när man är fjorton–femton, man fattar ju ingenting. Men man är ganska oförstörd i hjärnan. Jag har aldrig varit så kapabel att tänka nytt som då. Sedan har man blivit mycket mer inskränkt och kör på i samma spår. Det stör mig lite.