10 misstroendevotums i riksdagen vi aldrig glömmer
Bild: TT
En misstroendeförklaring väcks mot justitieminister Morgan Johansson. Men han har inte mycket att frukta. C och L har deklarerat att de inte röstar för. Men de tio gånger riksdagens röstat om misstroendeförklaringar har det aldrig slutat med att en minister får gå. Under Transportstyrelseskandalen ville de borgerliga partierna väcka misstroende mot inrikesminister Anders Ygeman, infrastrukturminister Anna Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist. Det slutade med att de två första lämnade regeringen, men Hultqvist satt kvar utan omröstning.
1) Borgerliga regeringen Fälldin (1980)
Mot: Den borgerliga regeringen Fälldin för den ekonomiska politiken i oktober 1980. Misstroende: S och Vpk.
Utfall: 174 för, 175 mot.
Saken: När S 1978 la ner sina röster i statsministeromröstningen innebar det att regeringen Fälldin med M, C och Fp ersattes av en ren Fp-regering. Det interna missnöjet inom S blev stort, och 1980 kom det till uttryck i en misstroendeförklaring mot Fälldin II mot regeringens ekonomiska politik.
2) U-båtsuttalandet från Bodström (1985)
Mot: Utrikesminister Lennart Bodström efter hans uttalanden om u-båtskränkningarna under en middag med journalister i februari 1985. Misstroende: M, C och Fp.
Utfall: 160 för, 182 mot.
Saken: Bodström hade uttalat sig raljant om u-båtsspaningen under middagen. Bodström sa bland annat att inga bevis finns för nationsbestämda ubåtskränkningar efter Hårsfjärden 1982. Han försvarades av dåvarande statsminister Olof Palme som i riksdagsdebatten sa upprört att "alla broar är nu rivna" till de borgerliga i utrikespolitiken.
3) Göran Perssons Kinabesök (1996)
Mot: Statsminister Göran Persson efter hans efter Kinabesök där han pratade om ”vad politisk stabilitet betyder för ett land” i november 1996. Misstroende: M, Fp och KD.
Utfall: 119 för, 204 mot, 16 avstod.
Saken: Under sitt Kinabesök hade Göran Persson intervjuats om sina intryck från resa och fällde då sin kommentar om läget i enpartistaten Kina vilket väckte stark kritik.
4) Göran Persson omgång 2 (1998)
Mot: Statsminister Göran Persson efter att han inte avgått efter valet i oktober 1998. Misstroende: M.
Utfall: 82 för, 186 mot, 76 avstod.
Saken: I valet 1998 fick S 36,4 procent, men redan på valnatten deklarerade Göran Persson: ”Vi regerar vidare”. Fortfarande var det inte obligatorisk att efter ett val pröva statsministerns ställning i en riksdagsomröstning.
5) Göran Persson omgång 3 (2002)
Mot: Statsminister Göran Persson för att han tre veckor efter valet inte kunnat enas med V och MP om regeringsstöd i oktober 2002. Misstroende: M.
Utfall: 158 för, 174 mot, 17 avstod.
Saken: Förhandlingarna om stöd till S-regeringen drog ut på tiden, tre veckor efter valet hade de fortfarande inte kommit överens. Lösningen blev så småningom att V och MP fick politiskt sakkunniga som ett slags inbäddade observatörer på några departement, främst då finansdepartementet.
6) Stefan Löfvens budgetstrul (2015)
Mot: Statsminister Stefan Löfven för att regeringen genom Decemberöverenskommelsen skulle kunna få igenom sin budget i minoritet i januari 2015. Misstroende: SD.
Utfall: 45 för, 133 mot, 155 avstod
Saken: Att statsminister Stefan Löfven skulle klara omröstningen var väntat. Misstroendeförklaringen var en protest från Sverigedemokraterna mot regeringspartiernas och Alliansens decemberöverenskommelse. Den innebar att största minoriteten i riksdagens skulle få igenom sin ekonomiska politik. Allianspartierna lade ned sina röster. Även Vänsterpartiet.
7) Anderssons underfinansierade budget (2015)
Mot: Magdalena Andersson för att hon lagt en underfinansierad budget i oktober 2015. Misstroende: SD.
Utfall: 43 för, 137 mot, 120 avstod
Saken: Ännu en gång misslyckades Sverigedemokraterna med att avsätta en regeringsrepresentant. – Bakgrunden till detta är att hon har lagt fram en budget som på bara några få veckor i praktiken blivit underfinansierad och därmed inte är duglig att styra landet med, sa Jimmie Åkesson. Men Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej. Medan allianspartierna lade ner sina röster.
8) Transportstyrelseskandalen (2017)
Mot: Statsminister Stefan Löfven för att han inte sparkat försvarsminister Peter Hultqvist efter Transportstyrelseskandalen i september 2017. Misstroende: SD.
Utfall: 43 för, 136 mot, 155 avstod
Saken: Bakgrunden var att Sverigedemokraterna tyckte att Stefan Löfven misskött sitt jobb när han fortfarande inte hade sparkat försvarsminister Peter Hultqvist (S) med anledning av IT-skandalen på Transportstyrelsen. – Han har talat om ett haveri, men han har inte talat om haveriet inom den egna regeringen, inom regeringskansliet, sa SD:s Paula Bieler.
9) Försvarsminister Peter Hultqvist (2017)
Mot: Försvarsminister Peter Hultqvist efter Transportstyrelseskandalen i september 2017. Misstroende: M.
Utfall: 135 för, 137 mot, 58 avstod
Saken: Efter att IT-skandalen vid Transportstyrelsen blivit känd, gick alliansen ut gemensamt med beskedet att de skulle väcka en misstroendeförklaring mot försvarsministern. Men både Liberalerna och Centerpartiet backade. Då fanns det inte längre mandat för att fälla ministern, och i stället väcktes frågan om alliansens splittring till liv.
10) Annika Strandhäll och Försäkringskassan (2019)
Mot: Annika Strandhäll för att generaldirektören för Försäkringskassan fick gå i maj 2019. Misstroende: M.
Utfall: 172 för, 113 mot, 59 avstod
Saken: Moderaterna var kritiska till hur Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler skiljts från sitt uppdrag och väckte en misstroendeförklaring mot dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Men den borgerliga sidan var splittrad och fick ingen majoritet för misstroende.