100 000 svenskar per vecka ska testas för covid-19: »De väljs ut med omsorg«

Testning av vårdpersonal för covid- 19 sker redan i dag i laboratorier vid vissa sjukhus, och i nuläget testas 12 000-13 000 personer i veckan. Men nu utökas testningen rejält till vad Folkhälsomyndigheten hoppas kunna uppgå till runt 100 000 tester per vecka i Sverige. Folkhälsomyndigheten avgör vilka grupper som ska prioriteras för provtagning och tanken är att även anställda inom äldreomsorgen ska testas.

För att göra fler tester än bara sjukhuslabben klarar av har myndigheten anlitat fler aktörer.  En av de akademiska laboratorier som bistår i den storskaliga provtagningen av Covid 19 är SciLifeLab, ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap och ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Än så länge är laboratoriets testning bara i startgroparna och hjälper inledningsvis Karolinska universitetssjukhuset med provtagningar av sjukhuspersonal och patienter med misstänkt corona i Stockholm, omkring 1000 patienter per dag.

Laboratoriet var tidigare ett tarmfloreanalys-laboratorium, som på två veckor ställdes om för att möjliggöra testning för covid-19. När provtagningen nu utökas, kommer man att kunna komma upp i 5000 tester dagligen, och hoppas kunna hålla det tempot under några veckor.

Vilka som i nästa steg ska testas kan Siv Andersson, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet, som är knuten till labbet, inte svara på. Men hälso- och sjukvården och äldreomsorgen prioriteras.

Kommer till exempel ambulanspersonal att få testas framöver? 

–Det skulle man ju verkligen önska, men jag vet inte. Behoven är ofattbart stora av att göra dessa tester. Det är oerhört viktigt att dem man testar väljs ut med omsorg, för man kan inte testa alla, säger Siv Andersson till Fokus.

LÄS OCKSÅ: Svårt coronasjuka undviker att kontakta akutvården

Sedan i januari har Sveriges laboratorier förberett sig för att kunna analysera stora mängder prover, och allt fler labb ställt om för att kunna utföra testerna. Men för att kvalitetssäkra testen och analysera lungfunktion, syresättning i blodet och status på hjärta, njure och lever krävs biomedicinska analytiker, framhöll nyligen bland annat de biomedicinska analytikerna Michel Silvestrini, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet och Maysae Quttineh, ordförande i Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap. I Dagens Medicin uttryckte de nyligen oro över att denna yrkesgrupp minskar i landet.

Även professor Agnes Wold har tidigare under coronapandemin uttryckt det växande behovet av biomedicinska analytiker på Twitter:

»Kan folk som har åsikter om vilka analyser av corona som ska köras och i vilken takt vänligen anmäla sig [.....] till utbildningen till biomedicinsk analytiker«.

Kommer ni ha tillräckligt med kompetent personal för att kunna utföra den utökade testningen?

Ja, för SciLifeLabs del råder ingen brist på biomedicinska analytiker, enligt Siv Andersson, som däremot framhåller behovet av  testvätska- reagensen- för fortsatt provtagning.

Den testvätska som importerats från Kina och som SciLifeLab ska använda kan till att börja med räcka till omkring 200 000 tester.

– Om man sedan vill testa i större skala framöver kan det komma att saknas reagens, säger Siv Andersson, som tycker att man i Sverige borde tillverka reagenser själva, inom landet, för att få beredskap att göra fler tester.

LÄS OCKSÅ: Nederländerna möter viruset utan förbud

Ett förslag som också finns med i laboratoriets plan för utveckling av nya metoder för att kunna testa fler för covid-19.

– På så sätt skulle man slippa vara så beroende av Kina för reagensimport. Det råder extrem konkurrens om reagensen eftersom hela världen har de här problemen, alla vill testa. Dessutom kan det nya coronaviruset komma tillbaka i en andra våg, och då är det bar att ha reagensen säkrad, säger Siv Andersson.

Kan man ha reagensen till annat än covid-19-tester?

– Ja, denna typ av diagnosticering kan troligen användas även för andra virus.

Tekniskt sett vore det möjligt att producera reagens i Sverige, det handlar mer om en kostnadsfråga och tillförlitlighet.

– Först vill man kanske använda det man vet är beprövat och testvätskan i Kina har använts under lång tid, säger hon.

De covid-19-tester som är omständliga och tar längre tid ger också hög tillförlitlighet, enligt Siv Andersson, andra som är snabbare är mindre tillförlitliga.

De tester som nu ska användas, där en provtagningspinne skrapas mot svalget eller insidan av näsan, ger svar inom omkring sex timmar, men ger bara en ögonblicksbild av om personen i fråga bär på smittan.

Läkemedelsverket har hittills dragit in några andra tester som inte varit tillräckligt tillförlitliga.

Hur tillförlitliga är testerna vid ert labb?

– De hör till de 99,9 procent tillförlitliga testerna, säger Siv Andersson.

Sedan ett par år tillbaka hade labbet ett upparbetat kontaktnät med kinesiska samarbetspartners, vilket gjorde att man hade en del av den utrustning som krävdes på plats.

– Men det har varit osäkert om vi skulle få hit reagenser och robotar som vi nu har för testningen, säger Lars Engstrand, professor i smittskydd och föreståndare på Karolinska Institutet och leder arbetet med testningen på KI, vid ett webbseminarium arrangerat av SNS under torsdagen.

Ett SAS-plan skickades för någon vecka sedan till Hongkong för att man skulle vara säker på att få hem leveranserna till Sverige.

Testerna går inte ut på att diagnosticera antikroppar, utan på att robotar tar fram RNA (virusets arvsmassa) för att se om provet innehåller virus, och i så fall hur mycket. Först hettas provet upp i 65 grader under en halvtimme, så att viruset är avaktiverat när man hanterar det i robotarna. Reagensen, testvätskan används för att rena fram RNA.

Slutligen rapporteras resultaten dels till individen själv, men även till den som beställt testet, till exempel regionen. För att få reda på sitt provsvar använder de testade personerna sitt bank-id.

Hur ska man då arbeta med dessa tester parallellt med exempelvis antikroppstester?

– Vi kommer erbjuda analys av sjukvårdspersonal och personal inom äldreomsorg i Stockholm och man kommer säkert att göra samma sak i andra regioner, som Uppsala och Västra Götaland. Då kommer vi att ta detta prov samtidigt som vi tar ett blodprov på dessa individer. Problemet är att antikroppssvaret kommer 8-9 dagar senare än själva infektionen, men både svalgprov och blodprov kommer att kunna kombineras framöver, säger Lars Engstrand.

Med hjälp av allt fler tester kommer man att kunna identifiera personal som är smittad inom exempelvis äldreomsorgen och se till att de inte arbetar med äldre medan de bär smittan.

Men testet ger ju bara en ögonblicksbild, hur ofta ska personal i så fall testas?

– Vi har inte bestämt hur vi ska göra med det än, i Sydkorea testar man igen efter fyra dagar, där är vi inte i dag. Vi kommer att testa en gång som det ser ut just nu. Men det kan ändras. Det beror på hur myndigheter och politiker bestämmer att vi ska göra.

Vad händer när material och reagens som krävs för testning tar slut? 

– Ja, då måste man beställa in mer, och det kan inte vi göra genom våra forskningsmedel, utan någon måste ta risken.

I detta första skede gick Wallenbergsstiftelsen in med kapital för att ge stöd att genomföra testning vid just detta labb. Allt sker till självkostnadspris, labbets verksamhet är inte vinstdrivande.

– Men nästa gång måste någon gå in och ta risken när vi beställer. För det rör sig om 20-30 miljoner kronor i varje beställning, säger Lars Engstrand.

***

FAKTA: 100 000 test per vecka

 I slutet av mars gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att utöka kapaciteten för att testa personer för covid-19 i Sverige. Tanken är att testa omkring 100 000 personer i veckan.

Testningen ska utföras av flera aktörer, däribland SciLifeLab och A23 Lab (ett kliniskt laboratorium baserat på Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet).

På sikt kan även privatpersoner att kunna testas för att se om de har eller har haft covid 19, men i första hand ska man testa vårdpersonal, patienter och personal inom äldreomsorg, i Stockholm men även i andra regioner.