12 texter för hängmattan
1. Inifrån decemberöverenskommelsen
»En osvensk politisk historia«
Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra trodde de skulle få andrum när de två blocken till slut enades strax före jul. Istället har bråken fortsatt och ser ut att kulminera under Almedalsveckan. Här är den fullständiga berättelsen om regeringskrisen som fick svenska politiker att göra något de aldrig gjort förut.
2. Kristdemokraternas nya väg
Borgerlighetens minsta parti skulle bara byta partiledare, men ut åkte kristdemokratin som svenska folket lärt känna den i trettio år. Här är bakgrunden till internrevolutionen som bar 28-åriga Ebba Bush Thor till partiledarposten.
3. Den utsträcka handens politik?
Ingen fråga engagerade middagssamtal så som tiggeriet. Vem gav pengar? Hur kändes det? Vems var felet? Snart haglade utspelen från de tidigare tysta partierna. Allt landade i knäet på en välkammad jurist - han som skulle lösa problemen.
4. AKB försöker finna något eget
Nu skulle de bli tid för politikutveckling. Sa fyra allianspartier i kör sedan nyvalshotet var avvärjt. Men vad man än gjorde så fastnade man i det gamla. Och den nya moderatledaren mötte istället ett internuppror med juholtska ambitioner.
5. Så funkar Åsa Romson
Hon blev språkrör för att hon inte verkade så karriärinriktad och vice statsminister för att hon inte var Gustav Fridolin. Åsa Romson var kvinnan som blev den nya regeringens rubrikdrottning. Om man menar negativa rubriker, alltså.
6. Att mäta en mätning
Det brittiska valet i maj sände chockvågor över Nordsjön. Men påverkan på den svenska debatten handlade inte så mycket om politiken som om de kassa opinionsmätningar. Vad är egentligen mätningarna bra för, nuförtiden?
7. Jimmie rensar bordet
Återkommen från sjukskrivningen försökte ledaren för Sveriges tredje största parti att en gång för alla få slut på internbråken. Där man i andra partier försöker samtala sig till fred visade Jimmie Åkesson var härskarskåpet skulle stå. Och uteslöt de jobbiga ungdomsförbundarna.
8. Ett tillkännagivande för mycket?
Regeringen trodde alltså att den skulle få regera efter decemberöverenskommelsen. Resultatet beror ju förstås hur man definierar "regera". Ständiga reprimander och nederlag i riksdagen visar hur svag Stefan Löfvens regering är.
9. Stolta och nöjda
I periferin i debatten, men i centrum i budgetförhandlingarna. Den vänster som socialdemokraterna inte ville ha med in i Rosenbad drog längsta strået och fick mer inflytande än någonsin. Något förvånad insåg Jonas Sjöstedt att han var partiledare för världens lyckligaste parti.
10. Folkpartismen försöker igen
Folkpartiet gjorde fiasko i valet. Igen. Och kriskommissioner tillkallades för att reda ut vad partiet egentligen ska finnas till för - nu när moderaterna inte framstår som konservativa knökar i väljarna ögon. Alla svar var egentligen tillåtna - utom den där idén om att byta partiledning.
11. Rädda världen med Gustav
Den riktiga krutdurken i regeringen var migrationen. De miljöpartister som först fått moderaterna och sedan socialdemokraterna att överge järnaxeln förlorade debatten. Och i takt med att borgerligheten började prata som sverigedemokrater blev socialdemokraterna oroliga. Och insåg att de bildat regering med Världssamvetet Fridolin.
12. Stefan den snälla
Vem är Stefan Löfven? Egentligen? Hur väl stämmer den där bilden av en pragmatisk samarbetsman med verkligheten? Och varför har hans regering inte lyckats koppla greppet om svensk politik? Här är porträttet som avtäcker den ideologiskt låsta statsministern - mannen som inte vill spela fult.
Bonusmaterial!
Vilka är de? De som få känner till namn och ännu färre till utseenden? De som smyger fram på Visbys gatsten alltmedan de stora tidningarna livesänder intervjuder med sina egna reportrar. Här är de policyprofessionella, sedda från tre håll:
1.»Veteranerna och forskningen«
2. »En sakkunnigs bekännelser«
