12 händelser som vi minns från 2016
Bild: TT
1. Swedbankhärvan
8 februari: Först hette det att Swedbank tagit steget mot »nästa nivå«. Sedan medgav ordförande Anders Sundström att kickandet av vd:n Michael Wolf hade koppling till en utredning av flera Swedbankchefers fastighetsaffärer. Åtminstonde delvis. Det visade sig nämligen även att banken hade polisanmält Wolf för hanteringen av privata värdepappersaffärer. Tidningarna gav ytterligare en förklaring: vd och ordförande kom inte överens, uppsägningen var resultatet av en maktstrid. Oavsett vilket irriterade röran bankens ägare. Plötsligt handlade allt om vilket förtroende de hade för Sundström. Inte tillräckligt, visade det sig. På årsstämman den 5 april fick även ordföranden lämna och med det avslutades en av Sveriges snårigaste bankhärvor.
Swedbanks ordförande Anders Sundström under en hastigt tillkallad presskonferens där han meddelar varför vd:n Michael Wolf får lämna sin post. Två månader senare får han själv lämna styrelsen.
2. Alicia Vikander blir historisk
29 februari: Senast en svensk skådespelare tog emot en Oscar var för 41 år sedan för rollen fröken Ohlsson i filmen »Mordet på Orientexpressen«. Då hette stjärnan Ingrid Bergman. I år var det 27-åriga Alicia Vikander som med sin roll i filmen »The danish girl« sopade banan med etablerade skådisar som Kate Winslet och Roony Mara. Vikander säkrade med sin vinst en plats i de svenska superstjärnornas hall of fame. När Fokus listade Kultursveriges mäktigaste knep hon även listans fjärdeplats; Vikander har i dag inte bara blivit en av Hollywoods mest eftertraktade skådespelare, genom sitt bolag Vikarious Productions har hon också gjort sig till en kvinnornas förkämpe i Hollywood.
3. Miljöpartiets kris - Åsa Romson avgår
9 maj: Det blev till slut språkröret Åsa Romson som offrades efter Miljöpartiets katastrofvår. Men kanske var det Gustav Fridolins huvud som borde ha rullat. Det var han som hade tagit in den skandalomsusade bostadsministern Mehmet Kaplan i regeringen. Det var även Fridolin som stod för klantiga uttalanden när Yasri Kahn vägrade att ta kvinnor i hand. Men Romson var den av de två som hade lägst förtroende, både bland väljarna och internt. Hon fick även bära skulden internt för partiets dåliga valresultat. Än så länge har Romsons efterträdare Isabella Löwin inte lyft Miljöpartiet i opinionen. I stället har fyra namnkunniga politiker förklarat krig mot partiledningen. Fortsättning följer.
4. Brexitomröstningen
23 juni: »Glöm brexit, det kommer aldrig att hända«. Så lät det i nästan varje analys inför omröstningen men med bara två procentenheters marginal vann ändå lämna-sidan. Storbritanniens nya premiärminister Theresa May vill att landet ska begära utträde ur EU senast i mars. Men det scenariot blir allt mindre troligt. En brittisk domstol slog nyligen fast att skilsmässan från EU måste godkännas av parlamentet, och Högsta domstolen väntas gå på samma linje. Domslutet lär inte stoppa brexit men det kan försena Mays planer, och möjligen mildra villkoren för utträdet. Räkna med fortsatta strider under 2017.
5. Sverige tar plats i EU:s säkerhetsråd
28 juni: Få saker var så viktiga för regeringen som en plats i FN:s säkerhetsråd. Utrikesminister Margot Wallström for jorden runt för att säkra den prestigefyllda stolen. Under bara det här årets första halva hade hon 138 resdagar. Men målmedvetenheten skapade irritation på hemmaplan. Från vänsterhåll klagades det på att regeringen vägrade erkänna Västsahara med risk för att äventyra kandidaturen. Liberaler anklagade å sin sida regeringen för att ha tonat ner kritiken mot korruption och diktaturer. Platsen i rådet ger Sverige uppmärksamhet internationellt, och kanske även välbehövd kredd hos väljarna. Men den innebär samtidigt att man som liten, men historiskt högljudd, nation kanske inte kan vara lika skarp i sin kritik mot rådets permanenta medlemmar (läs Ryssland).
Jan Eliasson gratulerar Margot Wallström till platsen i FN:s säkerhetsråd.
6. Terrordåd i Nice
14 juli: 87 människor dödades och fler än 200 skadades när en man med lastbil plöjde genom folkmassorna vid strandpromenaden i Nice – mitt under firandet av den franska nationaldagen. Terrordådet var det andra stora i Europa sedan massakern i Paris 2015 och förlängde det rådande undantagstillståndet i Frankrike. Enligt BBC var årets sju första månader de blodigaste i västra Europa sedan tågbombningarna i Madrid 2004, då 192 människor miste livet. Men även om andra halvan av året har varit mindre våldsam bedömer experter att risken för terrordåd ökar i juletid.
Soldater patrullerar Promenade des Anglais i Nice några dagar efter lastbilsattentatet den 14 juli.
7. Det misslyckade kuppförsöket i Turkiet
16 juli: Fler än 260 människor dödades när regeringskritiska soldater försökte gripa makten i Turkiet. Upproret mötte motstånd i Istanbul och Ankara och kunde till slut slås ner. President Erdogan har använt kuppförsöket som en förevändning för att stärka sin makt i landet. Han har rensat den offentliga sektorn och medier på meningsmotståndare och det talas om att 40 000 personer har gripits i kuppens efterdyningar. I ett förslag till en ny författning vill presidenten bredda sin makt ytterligare genom att ta över flera av parlamentets och regeringens befogenheter. En folkomröstning om reformen väntas i vår. Kritiker varnar för att en lagändring skulle undergräva de sista resterna av demokrati i Turkiet.
8. Alla pratar solenergi
8 augusti: Teslas superbatteri »Power- wall« var förra årets stora tekniksnackis. Med solceller på taket och ett batteri i varje hus vill företagets grundare Elon Musk göra världens hushåll självförsörjande på el. I augusti i år presenterade han nästa steg i sin vision: ett tak där varje takpanna är en stilfullt utformad solfångare. Pannorna kommer att finnas till försäljning någon gång under 2017. Påpassligt nog sänks då även skatten för solgenererad el här i Sverige. Efter kritik backade finansminister Magdalena Andersson slutligen om den impopulära skatten som infördes i somras. En sänkning med hela 98 procent utlovades. På sikt kan skatten slopas helt.
9. Irakisk offensiv mot IS i Mosul
17 oktober: I höstas inledde Iraks armé den största offensiven hittills mot terrorsekten IS. Tillsammans med tusentals milismän marscherade trupperna mot miljonstaden Mosul, som har varit i IS klor sedan sommaren 2014. Slaget är inte över men de flesta bedömare tror på vinst för regeringstrupperna. I samband med förlusten väntas IS reduceras till en terrorcell med nätet som huvudbas. Vad som händer med Irak efter det är mer oklart. I striden mot IS har Turkiet och kurderna intagit flera omdiskuterade områden, bland annat det oljerika området vid staden Kirkuk. Dessutom lever konflikten mellan shia- och sunnimuslimer kvar i området runt Mosul. Det är inte otänkbart att våldsamheterna fortsätter, bara i en annan skepnad.
Shiitiska styrkor avancerar mot Mosul i Irak för att driva ut IS.
10. Trump vinner överraskande
9 november: Få trodde att den burdusa fastighetsmagnaten från New York skulle ta sig vidare från det republikanska primärvalet. Men efter en historiskt smutsig presidentvalskampanj kantad av påhopp och kontroversiella utspel, vaknade världen upp till beskedet få trodde var sant: Hillary Clinton var besegrad och Trump på väg till Vita huset. Den 20 januari svärs den nyvalde presidenten in som USA:s 45:e statschef. Fram till dess fortsätter spekulationerna om hur Trumps ministerutnämningar kommer att påverka hans politik.
11. Rocken dör - och prisas
Hela året: Stilenligt, i en galopperande cancer som han upptäckte först några dagar innan det var över, lämnade Motorheads Lemmy Kilmister jordelivet precis när 2015 skulle bli 2016. I efterhand framstod Lemmys bortgång närmast som ett varsel om ett år när döden inte lämnade några av de mest älskade, egensinniga och betydelsefulla rockstjärnorna någon nåd. David Bowie, Prince, Olle Ljungström, Freddie Wadling och Leonard Cohen är några av de som försvann till den andra sidan. Bob Dylan fanns kvar, fick Nobelpriset i litteratur, men valde att inte dyka upp i frack och ta emot det. Stilenligt det också.
12. Patti Smith stjäl Dylans show
10 december: När Bob Dylan inte kom blev det rock lyfte hon förläget blicken legendaren Patti Smith som fick förära kungligheter och pristagare med skönsång under Nobelprisceremonin. Men hon kom av sig, inte bara en gång utan två. Och i stället för att låtsas som att ingenting hade hänt lyfte hon förläget blicken och sa de redan klassiska orden: »Jag är ledsen, jag är så nervös«. I tidningarna dagen efter hyllades Smiths framträdande, och hennes mänskliga reaktion på uppdraget. De församlade i Konserthuset grät när Patti Smith stal Dylans show.
En nervös Patti Smith kommer av sig och vinner Nobelpublikens gunst.