1,5 miljarder i bonusar ökade inte bostadsbyggandet i Sverige
Bild: TT
Ett kraftfullt paket för fler nya bostäder hette det när det presenterades av Stefan Löfven och Magdalena Andersson (S) och Gustav Fridolin och Åsa Romson (MP) i mars 2015. 3,2 miljarder skulle satsas på stöd till hyresrätter och studentlägenheter till rimliga priser.
Förslaget hade två delar, dels ett investeringsstöd till byggande som förutsatte att de nyproducerade bostäderna höll sig inom en viss hyresnivå, dels en byggbonus till kommuner som byggde mycket. Det senare var en åtgärd för att möta trycket på bostäder i spåren av det ökade flyktingmottagandet.
Men det dröjde ända till november 2016 innan kommunerna fick besked om statsbidragen till ökat bostadsbyggande.
För att ta del av byggbonusen behövde kommunerna bland annat ha en aktuell översiktsplan och aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. 2017 fick 199 av Sveriges 290 kommuner ta del av bonusen.
LÄS OCKSÅ: Därför kan inte politikerna enas om hur bostadskrisen ska lösas
Byggbonusen var på 1,4–1,8 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 20–25 procent av statens utgifter för bostadspolitik. Stödet avvecklades från 2019 då både det och investeringsstödet rök när M-KD-budgeten antogs av riksdagen.
I Januariavtalet återinförs investeringsstödet retroaktivt, men med tydligare krav på de sökande, och någon byggbonus blir det inte nu.
Kanske lika bra, för i en granskning riktar nu Riksrevisionen hård kritik mot byggbonusarna.
Deras slutsats är att stödet inte har stimulerat ett ökat bostadsbyggande och att regeringen inte har utformat stödet så att det tydligt styr mot syftet att öka bostadsbyggandet. Det saknades också reglering av vad stödet skulle användas till och dess utformning gav inte kommunerna goda förutsättningar att följa upp användningen eller resultatet av stödet, enligt Riksrevisionen.
De anser också att de kommuner som har sökt stöd i högre grad varit tillväxtkommuner, med större befolkning, högre bostadsbyggande och lägre mottagande av nyanlända, jämfört med kommuner som inte har tagit del av stödet.
Riksrevisionen finner också att det finns få tecken på att kommunerna, som en följd av stödet, har vidtagit åtgärder för att ytterligare öka bostadsbyggandet.
Regeringen har heller inte ställt krav på att kommunerna ska redovisa hur de använt stödet. Det skiljer sig mot de andra bostadspolitiska stöd som infördes 2016.
