Alkoholskatter: Lobbyn laddar om

Tisdagen den 30 januari klockan 18 stod en chartrad buss på Mynttorget. Den var till för att ledamöterna i riksdagens skatteutskott skulle få en bekväm resa ut till Carlsbergs ölmuseum i Bromma.

Temat för kvällen var »en kväll för samtal om alkoholpolitik och alkoholskatter kombinerat med trevlig samvaro« som det stod i inbjudan. Värd var Svenska Bryggareföreningen. På menyn stod bryggarpytt och »ett urval av de drycker byggerinäringen kan erbjuda«.

17 av 19 av skatteutskottets ledamöter, från alla partier utom miljöpartiet och vänsterpartiet, hade anmält sig till middagsbjudningen.

– Det var en mycket angenäm och intressant afton. Det bjöds på alkoholfritt öl, men de som ville ha starköl kunde förstås få det, säger Göran Orre, lobbyist åt Svenska Bryggareföreningen.

Statsvetaren Daniel Naurin vid Göteborgs universitet forskar kring lobbying. Han förvånas inte över uppgifterna om riksdagsledamöternas middag.

– Vi kommer att se mer av den här typen av lobbying i framtiden, säger han.

Enligt Lennart Hedquist, moderat ordförande i skatteutskottet, är det praxis att ledamöterna blir bjudna på förplägnad av dem som vill informera dem.

– Ofta är det i slutet på en arbetsdag. Jag tror inte att det har haft någon påverkan på ledamöterna, säger han.

Knappt tre veckor efter mötet på Carlsbergs bryggerier vill skatteutskottets borgerliga ledamöter sänka öl- och vinskatterna med 25 procent. Som kompensation vill de höja spritskatten.

Det är en linje som går tvärs emot regeringens och som sätter myror i huvudet på alla inblandade. Om det var någon skatt som skulle sänkas så var det ju spritskatten! Det var detta som förre regeringens utredare Kent Härstedt först och främst tryckt på. Det är starkspriten som drar släpkärrorna över Öresundsbron.

Daniel Naurin tycker att det är lätt att misstänka en politisk svängning på grund av lobbyisternas arbete i just det här fallet. Samtidigt poängterar han att det oftast inte är så enkelt som att en bjudmiddag leder till att en politiker ändrar inställning i en fråga:

– Ofta tenderar vi att tro att sådana tillställningar har större inflytande än vad det faktiskt har. I grund och botten är det väljaropinionen som styr politikernas agerande. Lobbyisterna kan påverka på marginalen.

Nu är det inte bara bryggerinäringen som bjuder riksdagsledamöter. Veckan före middagen hos bryggareföreningen hade IOGT-NTO bjudit skatteutskottets ledamöter till Sergel Plaza för middag – fast med Ramlösa och lättöl. Då kom ungefär halva utskottet. Den gången vågade sig Helena Leander från miljöpartiet med.

– Jag tvekade lite. Men IOGT-NTO har åtminstone inget kommersiellt intresse i saken. Jag tycker det är mer tveksamt att bli bjuden på alkohol av någon som tjänar pengar på sänkta alkoholskatter.

Kent Härstedt, regeringens förre alkoholutredare, lät sig dock inte bjudas av någon under sitt utredningsarbete.

– Om det var någon som bjöd så var det jag, säger han.

Problemet är, enligt Daniel Naurin, inte att riksdagsmän träffar lobbyister utan att de olika intressegruppernas resurser och styrka är ojämnt fördelade.

– Producentintressen, i det här fallet Svenska Bryggareföreningen, har generellt sett både större ekonomiska resurser och lättare att samla sig, än vad till exempel nykterhetsrörelsen har. Lobbying kostar pengar, så är det bara.

Nykterhetsrörelsen gillade naturligtvis inte förslaget om sänkt ölskatt. Och de får stöd från oväntat håll. Den svenska alkohollobbyn är nämligen långifrån enig. Vin- och spritleverantörernas lobbyist Bertil Swartz är inte glad åt utspelet. Det gynnar inte hans uppdragsgivare Vin & Sprit.

– Det är fullständigt hjärnsläpp att höja spritskatten! Man tror att skatteintäkterna ska öka men folk kommer att vägra betala en enda krona mer i spritskatt, säger Bertil Swartz.