Alternativmedicin – en vårdguide nära dig

Grön rehabilitering, johannesört– eller homeopati. Komplementär eller alternativ medicin (KAM) – det vill säga metoder som i huvudsak utförs utanför sjukvården och inte av sjukvårdspersonal – är ett omstritt ämne som nu är föremål för utredning.

I ett delbetänkande i slutet av mars i år föreslår läkare och utredare Kjell Asplund bland annat att 1177 Vårdguiden via en flik på sin sajt ska ge allmänheten bättre tillgång till information om komplementär och alternativ vård.

– Har du exempelvis hört talas om reiki [japansk healing] får du hos privata utövare kanske bara en bild av metoden. Via rådgivningen ska man i stället få obunden information, säger Kjell Asplund till Fokus.

 Utredningen föreslår också att regeringen ska ge Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att undersöka vilka KAM-metoder som kan införas i sjukvården. 

Det kan gälla sådant som delvis redan vunnit insteg i vården, men vars effekter man ännu är oense om; som grön (trädgårds)rehabilitering inom psykiatrin eller yoga och qigong mot oro, ångest och sömnsvårigheter.

Inget hindrar i nuläget regioner från att tillämpa dessa metoder. I Värmland och Skåne har man redan infört ett par av dem. Än så länge saknas dock underlag för att rekommendera dem brett i landet. Frågan är också vilken vård som ska betalas med offentliga medel. Fram till nyligen har patienter remitterats till antroposofiska Vidarkliniken i Järna. Tidigare i år fick kliniken dock stänga sin slutenvård – för att Region Stockholm inte längre vill betala för den.

Offentligt finansierade försäkringssystem betalar i regel inte för alternativ vård. Privata sjukvårdsförsäkringar gör det däremot i ökande utsträckning i USA. I Norge kan man rent av få momsavdrag för alternativ vård och i Sverige finns riksdagsmotioner om »botavdrag« (motsvarande rotavdrag) för alternativ behandling. Så långt vill dock KAM-utredningen inte gå, eftersom det skulle innebära kostnader i hundramiljonersklassen.

– I vårt uppdrag ingår att vi inte får föreslå sådant som kostar mycket pengar, säger Kjell Asplund.

Eftersom en del alternativa preparat kan ha biverkningar har utredningen också ett skyddande syfte. Johannesört, som vanligen tas mot depression, kan exempelvis påverka omsättningen av andra läkemedel (som antidepressiva mediciner) i kroppen och ha inverkan på vissa enzymer i levern, så att man blir illamående och får kramper.

En del metoder rör sig dock i gränslandet mellan etablerad och alternativ vård. Akupunktur ges inom sjukvården, men räknas ännu som alternativmedicin. Trots att metoden tycks ge effekt, vet man inte om patientens symtomlindring beror på nålarna eller själva omhändertagandet. Eftersom akupunktur inte innebär stora risker accepteras den dock vid ryggsmärta i stora delar av landet.

Fler behandlingar, som i dag anses alternativa, kan komma att införlivas i vanlig vård framöver, tror Kjell Asplund. Att använda ketogen kost (kost med väldigt lite kolhydrater) för barn med epilepsi var till exempel tidigare en omstridd metod. Men en genomgång av SBU har visat att underlag finns för metoden, som nu har införts på barnkliniker.

Bland dem som söker alternativ vård är kvinnor och välutbildade överrepresenterade, ett mönster i hela västvärlden.

– Skälet till att välutbildade i högre grad söker sig till alternativmedicinen kan vara att de har råd att betala för den, säger Kjell Asplund.

Fakta | Kvacksalverilag kan börja gälla fler sjukdomar

För två år sedan tillsatte regeringen en särskild utredare med flera uppdrag rörande »annan vård och behandling än den som bedrivs i den etablerade vården«, KAM-utredningen.

I den ser man också över om den så kallade kvacksalverilagen (nu patientsäkerhetslagen), ska omfatta fler sjukdomar. I dag gäller denna lag cancer, diabetes och epilepsi.

Enligt patientsäkerhetslagen får barn under 8 år inte behandlas utanför den ordinarie vården. I den pågående utredningen diskuterar man även denna åldersgräns.

KAM-utredningens slutbetänkande kommer i början av juni.