Analys: EU ska halvera utsläppen till 2030, men det räcker inte

Förhandlingarna pågick hela natten mellan representanterna för EU-parlamentet och ministerrrådet. Vid fem på morgonen stod det klart att parterna var överens och en timme senare kom beskedet som innebär att EU:s nya klimatmål snart också blir lag.

Redan i december var EU:s medlemsländer överens om dra ner på utsläppen av koldioxid och på ännu längre sikt, år 2050, så ska unionen vara klimatneutralt.

I månaderna som följt har det skett kompromissförhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrrådet om att det tidigare målet om 40 procents sänkning utsläppen jämfört med 1990 års nivåer ska bli än skarpare och hur exakt det ska räknas. Det är alltså kring detta man nu har enats om att sänka med 55 procent till år 2030.

– Det här är en tydlig ambitionshöjning, särskilt jämfört med det tidigare målet på 40 procent. Vi måste nu minska utsläppen mer på ett decennium än vad vi gjort de senaste tre decennierna tillsammans, säger EU-parlamentets huvudförhandlare Jute Guteland (S) i ett uttalande.

I konkreta termer handlar det om rejäla åtaganden. År 1990 låg EU:s utsläpp på strax under 5000 miljoner ton koldioxidekvivalenter (andra utsläpp omräknas till koldioxid). Just nu ligger utsläppen på runt 4000 miljoner ton. Målet är alltså aggressivt – eftersom EU:s medlemsländer nu har knappt nio år på sig att få ned utsläppen av koldioxid med mer än hälften.

Men några besked om hur EU ska hantera medlemsländer som inte uppfyller sitt del av klimatmålet har inte lämnats i dag.

Däremot har står det klart att man också enats om EU ska upprätta en oberoende expertpanel med 15 ledamöter. Arbetsuppgifterna är många och omfattande – bland annat ska panelen ge vetenskapliga råd, redogöra för åtgärderna som genomförs inom EU, men också rapportera om klimatmål, hur utsläppen utvecklar sig och hur det står till i förhållandet till EU:s klimatlag och de åtaganden man förbundit sig genom Parisavtalet från 2015.

Men inte alla är nöjda. Sven Giegold, tysk EU-parlamentariker för De Gröna, konstaterar att med i överenskommelsen tillgodoräknas så kallade kolsänkor och att sänkningen alltså inte blir 55 procent.

"Faktum är att det i realiteten bara handlar om 52,8 procents minskning. Det räcker inte för klimatmålen i Paris! EU:s stora klimatlöfte är nu i stor fara", skriver Griegold på Twitter.

Inte heller EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) anser att EU:s nya klimatlag är i linje med Parisavtalet.

“Detta blev i slutändan ett fiasko", säger han i ett uttalande.