Att fly från krigstjänst inget skäl för asyl
Migrationsverket räknar med en ökning av ryska asylsökande som vill slippa krigstjänst – men om de kommer att få stanna är inte klart.
Bild: Jonas Ekströmer / TT
Beskedet från Rysslands president Vladimir Putin förra onsdagen att ytterligare 300 000 soldater ska rekryteras till kriget i Ukraina i en "partiell mobilisering" har lett till att tusentals ryssar i vapenför ålder hastigt lämnat landet. Tillgängliga flyg ut ur Ryssland ska snabbt ha blivit fullbokade. och från finländska gränsbevakningen kommer uppgifter om att fler ryssar tagit sig över Finlands östra gräns den senaste tiden.
Migrationsverket säger att man ännu inte noterat någon märkbar ökning av asylsökningar från Ryssland – och ännu saknas riktlinjer för hur de ska behandlas. Det av EU utfärdade massflyktsdirektivet gäller endast personer som är ukrainska medborgare eller ryska medborgare som är anhöriga till en ukrainsk medborgare.
– Är man rysk medborgare bosatt i Ryssland är det de vanliga asylreglerna som gäller. Bara att man inte vill delta i stridigheter och krig innebär i sig inte att man kan beviljas asyl. Att ogilla militärtjänsten eller vara rädd för att strida är inte ett flyktingskäl, säger Carl Bexelius, rättschef vid Migrationsverket.
Migrationsverket saknar riktlinjer
Den avgörande frågan som Migrationsverket nu ser över är vad det egentligen innebär att delta i stridigheterna i Ukraina. Även FN:s flyktingorgan UNHCR och EU:s asylbyrå EUAA arbetar med att ta fram riktlinjer som ska ge stöd och vägledning till medlemsstaterna så att ärenden ska hanteras på ett likartat sätt.
– Allas ögon är naturligtvis riktade åt det här hållet just nu och den här ganska omfattande förflyttningen av ryska medborgare. Kan det vara så att det som äger rum i Ukraina innebär krigsförbrytelser eller brott mot freden eller mänskligheten, då skulle att tvingas att delta i sådana stridigheter kunna vara ett asylskäl, säger Carl Bexelius.
– Nu är det här så nytt fortfarande, vi inte vet vilka som omfattas av den här mobiliseringen och på vilket sätt de får kallelser. Det handlar också om en bevisfråga, fortsätter han.
Kärnan i asylansökan
Carl Bexelius refererar till ett några år gammalt fall från EU-domstolen som handlar om en asylsökande i Tyskland som flytt från kriget i Syrien.
– Där fanns det väl dokumenterat från bland annat FN att den syriska regimens krigföring innebar ett krigsbrott eller brott mot mänskligheten och att det därför skulle finnas ett skyddsskäl om man inte har möjlighet att undvika att delta i de stridigheterna.
TT: Det finns väl goda skäl att anta att ryssar som flytt från sin militärtjänst har hårda straff att vänta vid ett återvändande?
– Det är det som är kärnan i en asylansökan: Vad kommer att hända med en person vid ett återvändande? Riskerar man ett straff som är så långt och så hårt att det helt enkelt är oproportionerligt, då kan straffet i sig vara en grund för att beviljas asyl, säger Carl Bexelius.
***
Läs även: Putins sista utväg
Läs även: Så fick Ukraina överhanden mot Ryssland
