Avgörandets stund

Text: Lisa Bergman

Bild: Scanpix

Fönstren i sal 34, två trappor upp i Rådhuset i Stockholm, vetter ut mot Scheelegatan och Piperska muren. Gatan och det anrika gamla festpalatset kommer att bli en sliten syn för både rätten, de åtalade och åhörarna som kommer att tillbringa många, långa dagar där hela hösten och in i januari nästa år. Här ska en 6 000 sidor tjock förundersökning tröskas igenom, kontoutdrag och transaktioner synas, telefonsamtal avlyssnas och en rad vittnesförhör genomföras med några av finansvärldens tungviktare. Sex insiders står inför rätta i årets mest spektakulära förhandling.

Insiderhärvan drogs fram i offentlighetens ljus i april 2007 då två personer anhölls, den ena anställd på Cevian Capital, den andre på Nordea Pension och Liv. De dubbades snabbt »Cevianmannen« respektive »Nordeamannen« och fick tillbringa den närmaste månaden i häkte. Under tiden kom nya uppgifter om en växande krets av misstänkta, nya anhållanden och häktningar gjordes och sensationella detaljer läckte ut om de misstänktas livsföring.

Hela våren pågick utredningen och Ekobrottsmyndigheten höll regelbundna presskonferenser inför en nyfiken allmänhet. Klimax nåddes när polisen hittade en halv miljon kronor gömda i en bilbarnstol i källaren i Nordeamannens vackra Markeliusvilla på Lidingö.

Sedan blev det tyst. Under två år har nästan ingenting hörts om insiderhärvan. Först i mars i år väcktes så åtal mot sex personer. De misstänks för grovt insiderbrott vid över 20 olika tillfällen och åklagaren yrkar att de tillsammans ska betala tillbaka över 130 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndigheten har satsat stort på att få i hamn det viktiga åtalet i Cevian­härvan.

Sedan år 2000 fram till och med 2008 har över 300 anmälningar om insiderbrott resulterat i sju fällande domar, men inga av dem har varit av större betydelse för den finansiella marknaden. En bitter förlust blev det så kallade Tivox-målet där Högsta domstolen underkände de lägre instansernas fällande domar och slog fast att insiderinformation måste vara mer detaljerad än en ren uppmaning om att köpa eller sälja. Så sent som i början av september friades finansmannen Jan Barchan från åtalet om grovt insiderbrott, men domen har överklagats av åklagaren. Det handlade om den typ av händelse som varit typisk för insideråtal tidigare: dagen efter att styrelsen för kärnteknikföretaget Studsvik hade diskuterat en stor order från tyska energibolaget Eon köpte styrelseledamoten Jan Barchan en stor aktiepost i Studsvik.

Insidermålet som nu ska prövas är annorlunda. Bara omfattningen av målet gör det unikt i sitt slag och det är viktigt för den fortsatta rättstillämpningen att visa att insiderlagstiftningen faktiskt går att tillämpa. Här påstås att de inblandade har satt i system att medvetet leta upp och utnyttja insiderinformation – den sortens situation har inte prövats rättsligt tidigare. De tilltalade har förnekat brott och hävdat att det handlar om skicklighet och tur. Här ligger den knepiga bevisbördan. Kammaråklagaren Stig Åström har uttryckt att det finns goda förutsättningar för att målet kommer att gå hela vägen till Högsta domstolen, »det kan behövas vägledning«.

För Ekobrottsmyndigheten som flera gånger hotats av nedläggning och ifrågasatts på olika sätt kom insiderhärvan i sista stund. Det såg mörkt ut när utredaren Barbro Thorblad i januari 2007 föreslog att EBM helt enkelt skulle läggas ned.

Men bara två månader senare rullades insiderhärvan upp och finansmarknadsminister Mats Odell vände på klacken och tog myndigheten i försvar.
Är insidermålet en ödesfråga för Ekobrottsmyndigheten?

– Nja, det är klart att det är viktigt och det har gått åt mycket resurser till detta men inte står eller faller vår framtid med det här målet, absolut inte, säger över­åklagaren på Ekobrottsmyndigheten Anders Jakobsson. Han hänvisar till de resurstillskott som gjorts i regeringens senaste budget så sent som i måndags.

Utöver insiderbrott åtalas både Cevian­mannen och Nordeamannen för grovt skattebrott för att de låtit bli att deklarera kapitalvinster på mångmiljonbelopp. Sedan gangsterkungen Al Capone på trettiotalet dömdes för skattebrott i stället för den katalog av andra grova brott han begått, har det ofta blivit statsmaktens utväg för att komma åt lukrativ och svårbevisad brottslighet.

Så kan det bli även denna gång, även om ny rättspraxis komplicerat saken lite extra. Försvaret har framhållit en ny dom från Europadomstolen om förbud mot dubbel straffbarhet i skattemål. Den skulle i det här fallet innebära att åtalet om skattebrott avvisas eftersom Skatteverket redan ålagt både Cevianmannen och Nordeamannen skattetillägg för samma odeklarerade pengar.

I februari i år beslutade nämligen Skatte­verket att eftertaxera och påföra skattetillägg på Nordeamannens och Cevianmannens tillgångar. Skatteverket kräver att Nordeamannen ska betala skatt på 55 miljoner kronor och att Cevianmannen ska betala skatt på 40 miljoner kronor och saken behandlas nu av länsrätten. Därför har deras försvarsadvokater yrkat att åtalet om skattebrott ska avvisas.

Men den svenska Regeringsrätten har i en färsk dom prövat hur Europadomstolens praxis ska tolkas i svensk rättstillämpning. Där kommer man fram till att svenska skattemyndigheter kan besluta om skattetillägg även om domstol prövar frågan om skattebrott, och vice versa. Skälet är att svensk lagstiftning innehåller bestämmelser om samordning av straff och påföljder av en och samma gärning. Här ska en påföljd jämkas om gärningsmannen redan har fått betala dyrt i form av böter, skattetillägg eller fängelse.

För Nordeamannen och Cevianmannen innebär detta att tilläggsskatten lär falla bort helt om de fälls till ansvar för brott och döms till fängelse. Om de inte fälls för skattebrott riskerar de i stället att få betala skattetillägg på närmare 100 miljoner kronor.

– Men skattebrottet kan tas upp i tingsrätten eftersom beslutet om skattetillägg ännu inte har vunnit laga kraft, säger Anders Jakobsson.

Ekobrottsmyndighetens pr-mässiga succévår 2007 måste nu följas upp av en lika framgångsrik förhandling i tingsrätten. Oändliga resurser har plöjts ned i en utredning som får betraktas som Ekobrottsmyndighetens stora chans att visa vad man går för.

De åtalade:

Cevianmannen
En 36-årig aktieanalytiker, före detta anställd på Cevian Capital. Misstänks tillsammans med Nordeamannen och Pokerproffset vara huvudman. De tre misstänks för att systematiskt ha utnyttjat insiderinformation för egen vinning. Åtalas även för grovt skatte­brott.

Nordeamannen
37-årig banktjänsteman, anställd på Nordea Liv och Pension och vän till Cevianmannen. Ska ha fått tips från Cevianmannen och lät sin mäklare i Luxemburg göra affärerna. Åtalas även för grovt skattebrott.

Pokerproffset
En 37-årig professionell pokerspelare och vän till Cevianmannen. Ska ha fått insidertips från Cevianmannen som han utnyttjade för att köpa aktier för egen räkning, via sina mäklare i Schweiz och Luxemburg.

Luxemburgmannen
Nordeamannens 40-årige mäklare som gjorde affären för Cevianmannens och Nordeamannens räkning, åtalad för medhjälp till grovt insiderbrott.

Carnegiemannen
En 34-årig dansk vid Carnegie i Köpenhamn, vän och tidigare kollega till Cevianmannen. Misstänks för att ha läckt insiderinformation till Cevianmannen.

Morgan Stanley-mannen
En 36-årig anställd av investmentbanken Morgan Stanley. Misstänks för att ha läckt insiderinformation till sin vän, Cevianmannen.