M-utspel bäddar för arbetsrättsliga strider
Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT
Arbetsrätten kommer att luckras upp vid ett regeringsskifte efter valet. Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson svävade inte på målet i sitt utspel i Dagens industri under gårdagen. Tillsammans med de andra partierna inom Alliansen planerar Moderaterna att »modernisera« las och försvaga turordningsreglerna.
Principen »Sist in, först ut«, är förenklat turordningen i svensk arbetsrätt, även om det finns flera möjligheter för arbetsgivarna att göra undantag från reglerna. Principen är en del av den så kallade svenska modellen som bygger på en tradition av samförstånd och kompromiss mellan näringsliv och fackförbund i Sverige allt sedan 1800-talets bondesamhällen. En tradition där politiker har förväntats hålla tassarna borta.
Med alliansens förslag tas ett rejält kliv bort från denna modell. Förslaget att »kompetens« ska väga tyngre än »anställningstid« innebär också ett steg bort från förre statsminister Fredrik Reinfeldts Nya moderaterna-politik som präglades av försiktighet i fackliga frågor.
Och fackförbunden morrar. Att politikerna nu vill pilla på denna svenska modell är ett angrepp på anställningsskyddet, anser LO-TCO Rättsskydds vd Dan Holke.
– Arbetsgivaren kan ju redan i dag bestämma om det är arbetsbrist. Om de dessutom fritt kan välja vem som ska få vara kvar då finns det inget anställningsskydd kvar, säger Dan Holke.
Han tror att framför allt äldre får betala notan för ett sådant förslag eftersom incitamentet att vidareutbilda personalen försvinner.
– Åtminstone i LO-yrkena kan man räkna med en sådan utveckling eftersom kroppen inte är lika pigg och rask vid 55 som vid 25. Det är två olika synsätt, antingen ersätter man sina uttjänta äldre med nya unga förmågor, eller så ser man till att kompetensutveckla sin personal så att de kan fortsätta jobba. Det var därför man en gång införde las.
Från näringslivshåll är tongångarna desto mer positiva. I januari gick svenskt näringslivs vd Carola Lemne ut i DN med en önskelista som inkluderade att »utmana Las turordningsregler« och att »modernisera kollektivavtalen«. En rapport skriven av Eva Uddén Sonnegård på uppdrag av näringslivets forskningsinstitut Ratio, »Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet«, kommer fram till slutsatsen att det måste kosta mindre för arbetsgivare att säga upp tillsvidareanställda och att rätten till återanställning måste försvagas. Även Uddén Sonnegård drar slutsatsen att en sådan lagändring kommer att leda till att företag gör sig av med personer med »fel kompetens« och att hela samhället kommer att behöva ta ett stort ansvar för omskolning av dessa uppsagda individer.
Det är därmed bäddat för arbetsrättsliga strider inför valet. Om de kan väntas bli lika stormiga som i Frankrike, där arbetsrätten ännu är stark, under Nuit Debout-protesterna, som tillintetgjorde dåvarande presidenten François Hollandes möjligheter till omval, är tveksamt. Ett sekel av samförstånd har måhända dämpat de svenska arbetstagarnas stridslusta, eller åtminstone deras stridsvana, sedan storstrejkens dagar.