Baksätesförare

Trafiksäkerhetsverkets regler tvingar kommuner att bygga farthinder för att sänka hastigheten i områden där barn vistas. Men då kommer Arbetsmiljöverket och kräver att kommunerna ska hyvla bort fartguppen för att skona busschaufförernas ryggar. Den typen av dubbelkommando har blivit ett verkligt problem för Sveriges kommuner, som hamnar i korselden mellan myndighetsregler som ofta går på tvärs mot varandra.

Annika Wallenskog, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kallar det för »stuprörstänkande« och går så långt som att hävda att detaljreglerna urholkar det kommunala självstyret.

– Regeringen säger att den statliga styrningen ska kännetecknas av tillit och förtroende. Vi hoppas på en förändring, för det tyder inte på tillit att staten detaljreglerar alltmer, säger hon.

En färsk rapport från Statskontoret, som kartlägger statens styrning av kommunerna, ger henne rätt. Det är en delrapport i en utredning som civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte i februari. Med en tät väv av regler, råd och statsbidrag har statens styrning blivit mer komplex och detaljerad. Det är dessutom många myndigheter som styr verksamheten.

När Vetlanda kommun studerade hur arbetstiden fördelades inom individ- och familjeomsorgen visade det sig att blott en fjärdedel gick till direkt arbete med hjälpbehövande. Halva arbetstiden behövdes för att uppfylla myndighetskrav på administrativa rutiner och dokumentation, enligt SKL.

Ett annat exempel är statsbidragen för höjda lärarlöner, som skolorna kan ha svårt att fortsätta finansiera när bidraget är slut. Varpå samma lärare riskerar att ligga lägre än kollegerna.

– Även om det finns en välvilja i grunden, anser vi att behoven bäst kan lösas i samråd mellan brukarna, säger Annika Wallenskog.

Den ökade detaljregleringen handlar till stor del om statens strävan efter likvärdig service och rättssäkerhet i alla landets kommuner. På tio år har runt 250 regeländringar gjorts i Socialtjänstlagen. Ofta, enligt SKL, på grund av att »skandalreportage, eländesbeskrivningar, enskilda misslyckanden i vården och omsorgen utgör grogrund för ett till synes oändligt behov av att mäta, visa upp och jämföra«.

I hemtjänsten krockar reglerna ibland med socialtjänstlagen som ger personer rätt till vård i hemmet, men där arbetsskyddet skulle kräva ombyggnad.

SKL skriver i en kartläggning att statens många kontroller av socialtjänsten skapar en ängslanskultur där det blivit »viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker«.

Bostadsbyggandet drabbas av ytterligare en form av dubbelkommando. Å ena sidan fastställer länsstyrelserna antalet anvisade flyktingar till kommunerna enligt den nya bosättningslagen. Där öppnade etableringsminister Ylva Johansson häromveckan för sanktioner mot kommuner som inte uppfyller kraven. Å andra sidan kan länsstyrelserna stoppa bostadsbyggen med hänsyn till olika riksintressen.

När det gäller kostnader för nyanlända finns en oro i kommunerna för i vilken utsträckning de kommer att få ersättning från staten.

– Flera kommuner har anställt folk enbart för att söka och administrera bidrag från staten, säger Signild Östgren på SKL.

Rapporten är nu ute på remiss.