Båstadspolitik för utvalda

Med Bjärepartiet har den vita staden fått en annan nyans. Fokus har träffat miljöhjälten som styr missnöjespartiet.

Allt är försenat. Några tidiga sommargäster har i och för sig anlänt och börjat vädra och vårstäda. Krogarna, som Hamnkrogen, Hazienda, G Swensons och Moby´s hade öppet under påsken, men är stängda nu.

Våren dröjer, och då dröjer det tills det blir liv och rörelse i Torekov eller »Stockholm Södra« som en del kallar det. De slitna badrockarna, kända från både Solsidan-filmen och verkligheten, är än så länge väldigt få. Och ingen kö för frukostbullar vare sig hos Marita vid torget eller på Rapps.

Inne på Torekovs pizzeria sitter ett gäng tonåringar, medtvingade från Stockholm under den sena påsklovsveckan till far- eller morföräldrarnas sommarviste. De verkar oberörda av det faktum att skaparen av klädmärket J Lindeberg har designat pizzerians inredning.

De långa träbänkarna blev över efter Johan Lindebergs 60-årsfest i Torekov. De svarta väggarna och det brutala betonggolvet följde på det.

»För mig har detta blivit ett integrationsprojekt som jag gör utan någon som helst betalning«, säger Johan Lindeberg och poserar på bild med pizzabagaren Yakan Selim i tidningen Bjäreliv.

Tonåringarna kommer nog heller inte besöka världssopranen Birgit Nilssons barndomshem och museum i Svenstad en bit bort, trots 100-årsjubileet av hennes födelse.

Torekov är naturligtvis extremt, som ett badkar utställt i Kattegatt för främst stockholmare med gamla eller nya pengar. Men hela Båstad är extremt, med en sommarsäsong fylld av folk, fester och tennis, och en vintersäsong som är vindpinad och går på lågvarv.

1462 blev Båstad stad, men när Skåne blev svenskt fick de inga stadsrättigheter utan status som »stadsfleck« 1664, snäppet under stad, men de var fortfarande köping när de och omgivande landsbygdskommuner blev en kommun 1971.   

Omgivningen, Bjärehalvön, var länge fattig landsbygd. När sommargästerna anlände möttes de av misstänksamhet, men de stärkte åtminstone den lokala ekonomin. Sedan kom »den vita sporten« hit, och den årliga Swedish Open-turneringen är numera en tummelplats för tennis, festande och något av näringslivets svar på Almedalen.

Tre börsföretag har sina huvudkontor i kommunen. Nolato, som bland annat gör medicinsk utrustning, ventilationsföretaget Lindab och byggföretaget Peab.  Det senare är kanske mest omtalat och mest profilerat i bygden.

Peabgrundarna, bröderna Mats och Erik Paulsson, har satt och sätter starka spår i det lokala livet. Mats med köpet av Norrvikens trädgårdar, och som av en händelse bygger nu Peab 60 exklusiva bostadsrätter vid strandkanten nedanför. Självklart med egen tennisbana i området.

Erik gick in i projektet Riviera Strand på andra sidan samhället, med hotell och ägarlägenheter ihop med finansmannen Mats Qviberg och Nyheter24-grundaren Douglas Roos. Märkligt nog utan tennisbana.

Som kommun är Båstad som om någon mixat Falköping, Djursholm och Varberg. Med en småstad på landsbygden, spektakulära mångmiljonvillor på kullar och exklusiva bostadsrätter i strandnära lägen – sol, bad, party och sommargäster.

Båstad är också platsen för vad lokaltidningarna beskriver som politisk turbulens, men som snarare blåst upp till halv eller hel storm.

Dagen före har kommundirektören fått sparken av kommunstyrelsen efter att ha haft jobbet i knappt sju månader. Kommunstyrelsen var nästan enig. Bara Bjärepartiet reserverade sig mot beslutet.

Men – och inte så litet men: det är Bjärepartiet som styr i kommunen, även om det är i minoritet. Ett parti som startades för 29 år sedan av två missnöjda M-avhoppare, men som länge förde en tynande tillvaro.

Det gjorde de ända fram till 1998. Året före hade det redan problemfyllda byggandet av en tunnel genom Hallandsås avbrutits efter att tätningsmedlet Rhoca-Gil, som skulle förhindra vattenläckor, hade trängt ut i och förgiftat traktens vattendrag.

Bo Wendt var då miljöchef i kommunen, och den som kom att sätta ord på kritiken mot projektets verkningar. Med honom som kandidat fick Bjärepartiet nytt liv i valet 1998 fick de fyra mandat och han tog plats i kommunstyrelsen, och fortsatte som kommunanställd tunnelcontroller.

I valet 2014 hade partiet ökat till nio mandat och 21,5 procent av rösterna. Bo Wendt kunde ta över som kommunstyrelsens ordförande ihop med C och KD.

Men förrättarna i en vallokal hade använt baksidan av valsedlar för att anteckna på under röstsammanräkningen, de råkade sedan hamna bland de avgivna rösterna och hela kommunvalet överklagades.

I maj 2015 gick Båstad till omval, och Bjärepartiet gick ur det starkare än någonsin. Bo Wendt kunde fortsätta som ks-ordförande och Bjärepartiet tog över hela styret i minoritet.

Själva säger de att de har representanter från »hela politiska spektrat« och hälften har inte varit politiskt aktiva tidigare.

– Vi är inte så traditionella. Det är nog vår styrka att vi har högre i tak. Och två M-ledamöter har gått över och röstar med oss i stort sett hela tiden. De andra partierna har inte velat prata effektivitet och flyktingfrågor.

– Socialdemokraterna och Moderaterna har svängt på nationell nivå efter migrationskatastrofen 2015. Men det har inte trängt igenom till lokal nivå, säger Bo Wendt.

Efter omvalet 2015 menar flera att Bjärepartiet etablerat sig som ett parti som står långt till höger. Hos flera vi pratar med återkommer beskrivningen att det är »ett brunt missnöjesparti«.

Till att börja med är hela den politiska skalan i kommunen förskjuten åt höger. Vänstern utgörs av femS-ledamöter i fullmäktige. I omvalet fick Vänsterpartiet lika många röster (2) som Grodan Boll (ja, faktiskt) och en röst mindre än de udda partierna Enhet och Socialliberalerna.

Bjärepartiet har också visat en tendens att leda in alla kommunala frågor mot flyktingfrågan. När Bert Karlssons bolag Jokarjo etablerade ett asylboende på Hemmeslövs herrgård hade kommunen ingen formell möjlighet att stoppa det. Men kommunen gjorde inspektion på boendet och underkände lokalerna eftersom man ansåg att det fanns fukt och mögel som var hälsofarligt. De asylsökande fick flytta till boenden i Boden, Östersund och Jönköping.

– Sverige hade ett högt flyktingmottagande redan innan 2015 och det fanns ingen borgerlig kommun som ville ha mottagande. När Bert skulle hit blev det tydligt att det var tillgången på konkursmässiga landsortshotell som styrde flyktingmottagandet, säger Bo Wendt.

– Men jag tyckte synd om de här människorna. De gick in i regnet till Båstad. Och när det var tennisveckan stod de med sina risiga cyklar utanför och tittade på de som festade på Pepe’s Bodega. Vad sänder det för signaler? Klyftorna i Sverige föder brottslighet, fortsätter han.

Att partiet inte är så traditionellt betyder bland annat, enligt honom, »att de vågar nämna frågorna vid deras rätta namn«. Under den chefskarusell som rått de senaste åren – åtta ledande chefer har sagt upp sig eller fått sparken – togs en tillförordnad HR-chef in under några månader, en vikarie som den politiska ledningen tog fram.

Under den tiden deltog HR-chefen i ett seminarium om värdegrundsarbetet på kommunens skolor. Ett begrepp som han menade »helt saknade substans«.

»Man tjafsar om hbtq och alla avvikare, är det en så väsentlig fråga? Om vi tar Sverige som exempel, tror du att vi överlever långsiktigt utan heteronormen?«, förklarade HR-chefen i Helsingborgs Dagblad.

– Om man ska lära sig att en bokstav heter a, vad har det med värdegrund att göra? Det är ett tramsbegrepp, fullständigt innehållslöst, fortsatte han.

Nu har Båstad en ny HR-chef på plats, och den tillfällige har återgått till sin pensionärstillvaro. Men Bo Wendt återkommer till att i Bjärepartiet vågar man säga som det är.

– Vi vågar säga de sanningar som vanligt folk säger vid kaffebordet. Men Sveriges politiker gör många gånger tvärtom mot vad väljarna tycker.

– Ta de ensamkommande flyktingbarnen, de kostar samhället en miljon per styck. Sverige lägger lika mycket på det som på förvaret av vårt land, säger Bo Wendt.

Sedan mars 2016 finns en bosättningslag som säger att alla kommuner ska ta emot nyanlända som fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd. Under åren 2016–2018 ska Båstad, med en befolkning på 14 756 personer, ta emot totalt 90 personer, men har tagit emot fler, 271, genom bland annat egen bosättning. Enligt Migrationsverket har kommunen också 28 personer som är asylsökande i dag. Sammanlagt en andel på under 2 procent av deras befolkning.

– Nu ska småkommunerna stå i givakt enligt bosättningslagen. Men efter två år försvinner de statliga bidragen. Och var ska de här människorna bo? I dag har vi minusränta och högkonjunktur, ändå kostar bostäderna 25 000–30 000 kvadratmetern. Och hur blir det sedan? undrar Bo Wendt.

– Båstad har klarat det förhållandevis bra. Tack vare att folk hyr ut sina enklare sommarhus har vi klarat det.

Men med Bjärepartiet i ledningen har kostnaderna för flyktingar hela tiden dominerat. När förvaltningen tog upp behovet av tillfälliga förskolor, eftersom det fanns allt fler barn, begärde Bo Wendt att de skulle ta fram en lista på alla barn i familjer med eget boende för asylsökande.

– De kommer ändå inte att stanna kvar, kommenterade han enligt en närvarande.

Det vill han inte kännas vid i dag:

– Jag begär inga listor på flyktingar, bara att få uppgifter på hur det ser ut, så att vi har ett underlag. Om det saknas hundra platser, kanske sextio av dem går till flyktingar som inte stannar.

När kommundirektören fick sparken veckan efter påsk föregicks det av en arbetsmiljöenkät som visade att 63 procent av de kommunanställda funderade på att byta arbetsgivare. Flera chefer har redan gjort just det.

Sara Damber, som grundade anti-mobbningsorganisationen Friends och välgörenhetsorganisationen Reach for change, började i mars förra året som skolchefi Båstads kommun. I januari sa hon upp sig efter tio månader och angav »värdekonflikt« som orsak.

– Jag såg verkligen fram emot att jobba i kommunal förvaltning. Men jag hamnade mitt i en tystnads- och mobbningskultur. Till slut blev situationen ohållbar, jag behövde säga vad jag tyckte och därefter var det omöjligt att vara kvar.

»Med den rådande ledningen i kommunen som står för allt annat än vad jag tror på så måste jag sluta«, skrev hon i ett mejl till skolpersonalen när hon slutade.

Bo Wendt säger att det finns en polarisering i Båstad, och att personkemin mellan de chefer som slutat och den nu avskedade kommundirektören inte fungerat.

– Men hon har gjort som vi i Bjärepartiet ville.

Själv vill han hellre prata om att de minskat konsult- och konferenskostnaderna.

– Vi hade en konsult som kostade oss 5,1 miljoner på fem år som vi kastade ut. Tidigare åkte ledningsgruppen på internat 4–5 gånger per år med övernattning för 35 000 kronor. I dag har vi endagsmöte på ett av våra hotell eller  någon av våra skolor, det kostar högst 5 000 kronor.

– De två senaste åren har åtta personer från kommunen varit i Almedalen och fyllt en stuga där. Vi i Bjärepartiet har varit oskyldiga till det här, och har gett kommundirektören order att strama upp det, säger han.

Men att styra i minoritet är knepigt. Stöd i fullmäktige hittar Bo Wendt oftast hos Sverigedemokraterna och de två avhoppade M-ledamöterna. Ofta finns en samsyn med ett eller flera partier, men om det blir omröstning slutar den ofta 20–21, och kommunstyret får finna sig i att vara nedröstat. Samma sak i kommunstyrelsen:

– Vi har fyra mandat, men oftast har SD tomma stolar och då besätter vi deras mandat. SD är inga hökar i Båstad, men har inte uträttat något politiskt, konstaterar Bo Wendt.

Står ni nära varandra i flyktingfrågorna?

– I de frågorna jobbar vi för kommunens bästa. Ibland har det passat SD. Men frågan är egentligen falsk, i Skåne vill alla partier ha mindre mottagande.

Inge Henriksson, ordförande i Bjärepartiet och kommunalråd på 25 procent, fyller på.

– I förra veckan ville vi ge tre miljoner mer till grundskolan. Det var vi ensamma om. Men vi har kanske hundra arabiskspråkiga elever. I stället vill majoriteten anställa åtta projektledare i tre år för några luddiga projekt, säger han.

– Vi har stora problem med de svenska medborgarna som vi då inte tar hand om. Vi har många fattigpensionärer, de har det många gånger sämre än vad nyanlända flyktingar har det, knappt råd med ett glas mjölk. Vi har säkert 18 personer i kommunen som bor i bilar i dag. Det är de skillnaderna man måste se över först. Därför är vi till exempel emot förtur till lägenheter för nyanlända, fortsätter han.

Bo Wendt tar ordet igen:

– Har de nyanlända råd att bo i en hyresrätt med 8 000–9 000 i hyra? I Båstad är det mesta som byggs inte för fattiga. Riksbyggen, som står S nära, bygger inte i Skinnskatteberg eller Lessebo, men bostadsrätter för 55+ här som kostar 2–3 miljoner.

– Det är viktigt med ett välkomnande, speciellt tänker jag på barnen. Men när de tvingas bo tio personeri en lägenhet är det inte bra. Vi ser också utanförskapet i förorterna i Helsingborg eller Stockholm. Det är så främmande från det folkhem vi växte upp i, säger han.

Det finns de som beskriver er som »ett brunt missnöjesparti«. Reaktion?

– Det är fruktansvärt, nästan ärekränkning, inget kan vara mer fel. Vad är brunt? Men vi säger hela tiden att vi måste ge de nyanlända en värdig tillvaro. Det finns de som är rädda för att vi ska få mer än de33 procent vi fick i omvalet och som vill skrämma folk för oss, säger Bo Wendt.

Han ser lite skakad ut av frågan och tillägger:

– Det finns mer empati i detta parti än i de andra. De bara sopar saker under mattan.

Till »de andra« hör Socialdemokraterna. Ingela Stefansson är, som hon uttrycker det, »oppositionsråd light« på 25 procent av sin tid och jobbar övrig tid i förskolan.

– Bjärepartiet blev de stora vinnarna i omvalet, vi tappade två mandat. Sverigedemokraterna gör som Bjärepartiet vill. Bjärepartiet känner av vad de tror väljarna vill, och är populistiska, säger hon.

– Tidigare var de mer resonabla och gick att samarbeta med. Men med tiden har det blivit alltmer konstiga utspel från dem i talarstolen. Främst då kring invandring.

Har ni stora problem med flyktingar och invandrare?

– Vi har inga problem. När Bjärepartiet pratar om problemen pratar de om vad som sker i andra kommuner. Vi har en fantastisk integrationsenhet som gör ett bra jobb. Vi har ett projekt med fokus på att ge nyanlända jobb, »Game, set och matchning« – som går bra. Ett projekt mot riktat kvinnor, »Byamor«, gjorde att nio av tio kvinnor fick jobb.

– Vi behöver inte vara oroliga i Båstad. Men Bo Wendt tror att han får röster på det här. Och visst har debattklimatet ändrat sig. Det blev ett herrans liv när de ville använda de statliga pengarna till integration till andra saker, säger Ingela Stefansson.

Utanförskapsområden? Nej, det finns inte här. Segregerad skola? Nej, förutom en Montessoriskola i Grevie är skolorna kommunala, alla går i samma skolor. Stor arbetslöshet? Nej, lägre än rikssnittet. Folkligt motstånd? Nej, civilsamhället har verkligen visat framfötterna i språkkaféer och andra integrationssatsningar. Det menar Ingela Stefansson och skyndar vidare till förskolan. Politiken har tagit långt mer än25 procent av hennes tid på sistone.

»Båstad ... ett bättre sätt att leva«, står det på bilar och material från kommunen. Men många pratar i stället om att det politiska landskapet blivit allt mindre öppet under nuvarande kommunledning.

– Det är som om en mini-Trump styr. Man använder fake news, och ändrar och förvrider fakta hela tiden, säger en tidigare kommunal chef.

– Bjärepartister har lagt sig i vad tjänstemännen gör och försökt styra i verksamheten. Deras politiker har kommit in, stängt dörren och begärt få ut uppgifter, säger en annan.

Båstad är inte längre en kommun med vilja till tillväxt och tillförsikt utan en plats där man backar in i framtiden, säger andra kritiker.

Det är också Moderaternas gruppledare, Kerstin Gustafssons, bild. Hon var ordförande i kommunstyrelsen fram till 2014.

– Vi och alliansen som styrde tidigare ville ha en långsiktig utveckling i Båstad. Med Bjärepartiet är det här och nu, med ad hoc-beslut. Inför omvalet sa vi att tre skolor skulle slås samman till en, det slog tillbaka på oss. Det och missnöje med  decemberöverenskommelsen på riksplanet, säger hon.

Kommunen har inga stora bekymmer med flyktingmottagande, menar hon. Tvärtom har både näringslivet och folk i allmänhet ställt upp och hjälpts åt.

– Men i den här frågan står Bjärepartiet så långt åt höger de kan. De märks tydligt när de uttalar sig, säger Kerstin Gustafsson.

Håkan Philipsson (S) satt i nära 30 år i fullmäktige. I dag har han bara kvar något enstaka uppdrag, som ledamot i demokratiberedningen.

– Bjärepartiet är både främlingsfientligt och utvecklingsfientligt. Helst ska vi inte ha någon tillväxt alls. Det är nog den enda kommunledningen i landet som tänker så, säger han.

– När det började komma hit ensamkommande flyktingbarn ville Bjärepartister att kommunen skulle köpa platser åt dem i Baltikum, för då skulle de ju inte komma hit, fortsätter han.

Men snart kommer värmen, då vill alla hit. 42 procent av fastigheterna i kommunen ägs av folk som inte är skrivna här. Om varje sådan fastighet bebos av minst två personer betyder det att Båstad sommartid kan nära nog dubbla sin befolkning.

För här finns  … ett bättre sätt att leva.