Bättre terapier krävs i framtiden

Du är nedstämd och ointresserad. Kanske ruvar du på en depression.

Men symtom är inte bara signaler om underliggande processer. De kan också ömsesidigt förstärka varandra. Om du haft dålig sömn under en längre tid får du snart koncentrationssvårigheter. Det får dig att tappa livsgnistan och bli nedstämd. Av det blir du trött, får skuldkänslor och till och med självmordsidéer.

Plötsligt är du en provkarta över symtom på en svårare depressionssjukdom. Men vad var orsaken? Låg den latent och vilade, eller skapades den av händelsekedjan som började med att du inte kunde sova?

Till skillnad från många medicinska sjukdomar uppenbarar sig de psykiska som symtom. Dessa betraktas ofta som manifestationer av underliggande latenta problem. Dock är det oklart om den slutsatsen stämmer, enligt en ny rapport från The Lancet Oxford psychiatry commissions. Psykisk ohälsa är ett nästan gränslöst komplext område.

»Därför är psykiska åkommor så komplicerade. De uppstår i samspel med människors tankar, känslor och fysik. Och, som om inte det vore nog, också med omgivningen, världen, som i sig förändras både över tid och som ett resultat av att man har en psykisk sjukdom. Och för att göra bilden ännu mer komplicerad så har varje person sin egen variant av symtomen«, skriver den holländska forskaren Claudi Bockting i den nyligen publicerade rapporten, där tolv av världens mest framstående forskare drar upp riktlinjerna för framtidens psykologiska behandlingsmetoder.

Det kommer aldrig att finnas tillräckligt med psykologer i samhället.

I dag finns gott om psykologiska behandlingar med stöd i forskningen – men exakt hur fungerar de? Varje år utvecklar var femte människa på jordklotet en psykisk sjukdom, och 750 000 personer tar varje år livet av sig.

Enligt rapporten föredrar en stor majoritet av världens patienter psykologisk behandling framför medicinering. Men tillgången på psykologer räcker inte för att täcka efterfrågan. I den rika delen av världen, i Nordamerika och Europa, där disciplinen utvecklades, oftast som en praktik där en patient möter en psykolog, är bristen stor. Men ännu större är den i fattiga länder, där nio av tio som lider av psykisk ohälsa inte får hjälp, skriver den svenske KI-forskaren Ata Ghaderi i en annan av rapportens artiklar.

[caption id="attachment_473629" align="alignright" width="150"] Svenske forskaren Ata Ghaderi skriver i en ny stor rapport om framtidens psykologiska behandling.[/caption]

»Det kommer aldrig att finnas tillräckligt med psykologer i samhället. Däremot kommer det att finnas ännu fler psykologiska problem, kanske inte psykologiska sjukdomar, men psykologiska problem. Det kräver att man förenklar, förkortar och förbättrar de psykologiska behandlingarna, så att fler kan omfattas av dem«, skriver Ghaderi.

Såväl biologiska som psykologiska behandlingar lindrar sjukdomen, men, visar studien, bara delvis, och endast med omkring 40 procent. Ett nödvändigt steg är att terapeuterna använder metoder som forskarna visat fungerar.

Så var det på 50- och 60-talen, då många tekniker som har stöd i forskningen i dag utvecklades: forskare och kliniker jobbade nära varandra och utbytte erfarenheter. De senaste decennierna har många kliniker drivit iväg från disciplinens vetenskapliga rötter, och forskarnas intresse för behandlingsperspektivet har varit begränsat.