Betty Pettersson var pionjären när kvinnor tog sig an högre utbildning
En 33-årig guvernant från Visby blev landets första studentska. När porten till högre utbildning öppnades för kvinnor för 150 år sedan tog Betty Pettersson chansen. Studentmössa först, Uppsala sedan och slutligen lärare på Östra Real.
Bild:
Fredrik Bremer, Sonja Kovalevsky… Kända kvinnopinionjärer på 1800-talet. Men just i sommar kan man väl ägna Betty Pettersson en tanke också. Hon var landets första studentska – och första kvinnliga läroverkslärare. Historien om kvinnors framryckning under seklet blir ofullständig utan Betty Pettersson.
Hon är varken bortglömd eller särskilt känd, gjorde inget större väsen av sig medan hon levde, åtminstone inte i offentligheten. Verkade utan att synas.
Några årtal
1870 Kvinnor får rätt att ta studenten (mogenhetsexamen) privat. Samtidigt öppnas möjligheten för kvinnor att studera till läkare.
1871 Betty tar studenten.
1873 Kvinnor får studera vid universiteten. Rätt att ta examen på filosofisk och medicinsk fakultet och på lägre nivåer inom juridisk fakultet. (Som framgår av artikeln fick Betty Pettersson dispens att starta ett år i förväg.)
1875 Betty blir filosofie kandidat.
1927 Statliga läroverken öppnas för kvinnor.
1977 Kvinnor i majoritet bland studenterna vid högre utbildning.
Jo, lite syntes hon väl. I en notis i DN stod ett par rader om studenten. På Gotlands nation fick hon utstå hån. Nidvisor sjöngs om Betty, medan hon som första kvinna läste in en filosofie kandidat med nio ämnen och examen i januari 1875.
Refrängen i nidvisan löd: "Och därför väcker jag motion, att ej fröken Betty tas in i nation". “Nordpolsfarare” har historieprofessorn Ann-Sofie Ohlander kallat de första kvinnorna som begav sig till akademin.
I dag heter puben på Gotlands nation hedrande nog – Bettys pub. Även D-huset på Campus Gotland bär hennes namn. Och flera minnesmärken finns. En skylt vid födelsehuset på Adelgsatan 35 i Visby. En staty på Norra Begravningsplatsen i Stockholm. Och en gata i Hagastaden, klar 2025, döps efter henne. Senkomna erkännanden.
Det anmärkningsvärda med Betty är inte bara vad hon gjorde, utan hur hon gjorde det. Hon var senior när riksdagen den 3 juni 1870 tog beslut om kvinnors rätt att ta studenten (avlägga mogenhetsexamen som det hette då). Hon var född 1838 och alltså 33 år när hon tog sin examen som privatist 1871. Året därpå började hon läsa i Uppsala. Riksdagen tog det följdriktiga beslutet att öppna även akademin för kvinnor 1873, men Betty fick dispens att tjuvstarta medan det fåtal unga kvinnor som hade börjat läsa på de privata flickläroverken ännu inte hade hunnit fram till studenten.
Betty gick sedan vidare, blev landets första kvinnliga lärare, på pojkläroverket Östra Real (som då hette Ladugårdslands lägre elementarläroverk). Pionjär för tredje gången. Och hon var uppskattad av eleverna att döma av de intervjuer som gjorts om Betty efteråt.
Bettys liv blev kort, åtminstone med moderna mått mätt. Mot slutet av sin lärartid var hon starkt påverkad av tuberkolos, rökte nästan ständigt pipa med kamfer mot bröstsjukdomen, och dog den 7 februari 1885.
Läkaren och feministen Andrea Andreen beskrev henne i ett föredrag 1925 (till 50-årsminnet av hennes akademiska examen) som “intelligent, orädd, livlig, ambitiös, snabbtänkt, målmedveten, plikttrogen, en smula kärv men hjärtegod -- Hon var helt visst en personlighet”, lyder slutorden.
