Bidrag? Nej tack!

Fusket inom socialförsäkringssystemet har länge varit de borgerliga partiernas favoritmåltavla. Långsamt har även socialdemokraterna brutit tabut och börjat varna för att ett missbruk av trygghetssystemen skadar legitimiteten för välfärdssystemet. Lagom in i valrörelsen presenterade finansminister Pär Nuder i förra veckan ett förslag på en ny lag mot bidragsfusk. Enligt denna ska inte bara den som medvetet fuskat till sig bidrag straffas, utan även den som varit oaktsam. Bidragsfusket uppgår till »ett par miljarder årligen«, enligt utredaren bakom förslaget Nils Rekke. Bedragare suger ut bidragssystemet på sin sista blodsdroppe och därför krävs hårdare nypor och strängare straff.

Men samtidigt som politikerna jagar fuskare finns en stor outnyttjad pott i systemen. Socialförsäkringssystemet är lika mycket en spillhink som en missbrukad livlina. Sanningen är att medborgarna varje år nobbar bidrag för miljardbelopp. Orsaken är att man inte anser sig behöva bidraget, inte vet om att det finns eller tycker att det kostar mer än vad det smakar.
Enligt Stig Orustfjord, försäkringsdirektör på Försäkringskassan, är det pensionärerna som står för det enskilt största underutnyttjandet av de bidrag kassan förfogar över. Både vad gäller volym och pengar.

– Jag tror att en förklaring kan vara att det finns personer i den äldre generationen som inte tycker att man ska ta emot bidrag om man inte behöver det, säger han.

Bidraget som de gamla ratar är bostadstillägget för pensionärer, BTP. Det är ett inkomstprövat tillägg som man kan ansöka om hos Försäkringskassan. Kassans egna beräkningar visar dock att över en fjärdedel, 27 procent av de äldrehushåll som är berättigade till det, struntar i att ansöka om bidraget. Därmed gick de pensionärer som har rätt till bidraget miste om i snitt 1 150 kronor per månad i bidrag från staten. En utredning har räknat fram att det totalt handlar om 2,3 miljarder kronor i bostadsstöd som varje år fryser inne, med en liten brasklapp för att vissa pensionärer kan ha haft en dold förmögenhet som förklarar varför de inte ansökt. På Försäkringskassan är det oattraktiva BTP-bidraget ett bekymmer.

– Vi jobbar på att komma tillrätta med det, säger Stig Orustfjord.

En annan socialförsäkring, den som socialministern kallar världens bästa, har en välfylld spillhink. Varje år fryser drygt 3,4 miljoner föräldrapenningsdagar inne för föräldrar vars barn har fyllt 8 år. Det motsvarar drygt 765 miljoner kronor i ersättning.

– Och det är lågt räknat, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassans familjeenhet.

Summan har varit konstant de senaste åren. Hälften av dagarna som föräldrar inte tar ut gäller dem med lägsta ersättningsnivå – 60 kronor per dag. Det kan vara en förklaring, tror Niklas Löfgren.

– Många kanske tycker att det inte är värt det. De föräldrarna som använder de här dagarna ser det som en ledighet de har rätt till, inte som försörjning.

För att förmå föräldrarna att ta ut fler dagar skickar Försäkringskassan ut brev som påminner om att pengarna är på väg att frysa inne.

– Vi vill ju att försäkringen ska användas och påminnelserna har visat sig ge resultat, säger Niklas Löfgren.

Ett tredje frysfack för outnyttjade bidrag är tandvårdsförsäkringen. Den innebär att Försäkringskassan ersätter en del av tandläkarbesöket, hur mycket är beroende av ålder och typ av behandling. För staten uppgår den årliga kostnaden till totalt 2,7 miljarder kronor, men det är en subvention som långt ifrån alla tar del av. Så många som elva procent av befolkningen går inte till tandläkaren en enda gång under en tvåårsperiod, visar enkätundersökningar.

– De vanligaste orsakerna till att man inte går till tandläkaren är att man inte har behov, tid eller råd, säger försäkringsanalytiker Carl Lundgren.

Hur många miljoner i tandvårdsersättning som fryser inne är enligt Carl Lundgren svårt att beräkna.

– Vi vet inte vilka tandvårdsbehov de personer som inte går till tandläkaren har. Men vad vi vet är att många av de personer som inte använder försäkringen är i åldrarna 20 till 49 år och de har inte lika stora behov av tandvård som äldre, säger han.

Även på Centrala studiestödsnämnden, CSN, har man identifierat ett bidrag som misstänks vara underutnyttjat. Inkomstsvaga familjer kan ha rätt till ett extra studiebidrag på 855 kronor per månad och barn. Om detta ska bland annat skolans kuratorer informera, men det är inte säkert att informationen når fram till föräldrarna.

– Vi har sett att uttaget har sjunkit år för år, säger studiebidragsutredare Nils Andersson på CSN.

I dag är det cirka tre procent av gymnasieeleverna som tar ut det extra tillägget. En förklaring till det minskade uttaget kan vara att inkomstgränsen för vad föräldrarna får tjäna har varit oförändrad sedan 1994.

– Den ligger på 125 000 kronor per år och då förstår du att det är väldigt få föräldrar som kan komma i fråga, säger Nils Andersson.

Men skulle pengarna räcka till om varje medborgare tog ut varenda bidragskrona han eller hon har rätt till? Nej det skulle de inte, enligt Stefan Stenberg, chef för budgetsamordnare på socialdepartementet. Regeringstjänstemännen skulle då bli tvungna att göra om prognoserna.

– Vi vet ju att alla inte utnyttjar de ersättningar de har rätt till, att det erfarenhetsmässigt ligger på en viss nivå. Självklart är det det man tittar på när man budgeterar, säger han.