Billigt grönt kostar på

Den svenska primörsäsongen är här. Butikshyllorna dignar av nyskördade färskpotatisar, morötter och purjolökar från svenska gårdar. Närodlat och svenskproducerat klingar väl – en garant för hög kvalitet. Men bakom etiketterna döljer sig vår tids statare, de utländska gästarbetarna som arbetar utan avtalsenliga löner eller dräglig arbetsmiljö.

Timlöner på 50 kronor, ingen övertids­betalning, varken tillgång till toalett, rinnande vatten eller skyddskläder. Så kan för­hållandena se ut för människor som kommer hit och skördar gurkor eller plockar jordgubbar.

Enligt fackförbundet Kommunal ökar antalet utländska gästarbetare för varje år och sprids till allt fler branscher. Fortfarande är de flest inom frilandsodlingen, där gästarbetarna utför tungt manuellt arbete som svenskar inte är beredda att göra. Men även hästnäringen använder sig alltmer av utländsk arbetskraft, och nu står golfsporten på tur.

– I lågkonjunkturens spår har golfklubbarna börjat avskeda fast personal och ersätter dem med utländska bemanningsföretag under säsongen, säger Lars-Göran Olsson, ombudsman på Kommunal Skåne med ansvar för bland annat jordbruket.

Det finns ingen statistik över säsongsarbetare i Sverige men det rör sig om över tio tusen. Förr var det främst polacker, men med kronans fall kan de nu få bättre betalt i andra EU-länder. I dag kommer de flesta i stället från länder utanför EU, som Kosovo, Ukraina, Filippinerna och Thai­land.

– Gemensamt för gästarbetarna är att hemförhållanden är så usla att de hellre tar de dåliga förhållanden som de får här. Svenska företag exploaterar människor, säger Lars-Göran Olsson.

En orsak till att det här kan pågå är att svenska konsumenter inte känner till hur våra vanligaste grödor produceras. Vi köper gärna svenskodlat – men det ska vara billigt. Vem vill betala femtio kronor/litern för jordgubbarna till midsommar om man kan betala tjugofem?

– Men om man vet att ett kilo morötter egentligen kostar, säg 20 kronor att producera, så skulle var och en kunna göra ett snabbt överslag att med 10 kronor kilot har det inte gått rätt till, säger Lars-Göran Olsson.

Krav-märkningen har krav på ekologi, men det finns ingen svensk märkning som tar hänsyn till arbetsvillkoren. I dag står det på produkten vilken gård den kommer ifrån och företaget har kanske till och med kollektivavtal. Men när arbetskraften sällan är svensk kan odlarna strunta i avtalen, pressa lönerna och på så vis hålla nere sina priser.

– När gästarbetarna kräver sin rätt sitter de på båten hem nästa dag, säger Lars-Göran Olsson.

Kommunal vill därför ändra lagstiftningen så att de får större befogenheter att kontrollera att företag som de har avtal med sköter sig. I dag har de bara rätt att syna de egna medlemmarnas löner och arbetstider, men om det finns anställda på arbetsplatsen som inte är medlemmar kommer de inte åt deras handlingar. Gästarbetarna är sällan fackligt anslutna.

– Då riskerar de att förlora sina jobb. Men om vi fick möjlighet att ta del av deras villkor skulle vi kunna driva deras fall gentemot arbetsgivaren, säger Lars-Göran Olsson.

Ett annat sätt att förhindra att människor utnyttjas på den rörliga arbetsmarknaden är enligt Kommunal ett europeiskt LO, där EU-medborgare skulle kunna söka medlemskap i sina hemländer. Då skulle Kommunal kunna företräda gästarbetarna medan de är i Sverige.

Inom de gröna näringarna är Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) en av de viktigaste motparterna med 4 000 medlemsföretag, däribland de största odlarna i landet.
SLA:s vd, Katarina Novák, säger att hon inte vet hur vanligt det är att utländska gästarbetare blir illa behandlade av hennes medlemsföretag.

– Men jag inser att det här är ett problem och vi prioriterar den här frågan högt. Vi kan aldrig försvara att våra medlemmar inte betalar övertidsersättning eller följer avtal.

Förra året skulle SLA och Kommunal träffas för att diskutera den här frågan och då kunde SLA inte hitta en enda odlare i Skåne som ville ta emot och tala om sin verksamhet. SLA har nu tagit initiativ till att skapa en etikgrupp som ska granska misstänkta övertramp. Dessutom håller de informationsträffar för att sprida kunskapen bland sina medlemmar att svenska lagar och kollektivavtal gäller i Sverige, oavsett vilket land arbetskraften kommer ifrån.

– Det finns uppenbarligen ett behov att förtydliga det, säger Katarina Novák, som ofta hör odlare säga att det är svårt att följa avtalen eftersom de inte är anpassade efter deras verksamhet.

De menar att det inom frilandsodlingen är omöjligt att jobba 40-timmarsveckor under kontorstid eftersom man inte kan skörda när det regnar utan måste anpassa tiderna efter vädret. SLA vill därför till nästa avtalsrörelse skriva om avtalen så att de rimmar bättre med övriga EU:s jordbruksvillkor – det vill säga mer flexibla arbetstider och lägre ingångslöner.

– Vi vill naturligtvis inte vara med om att bidra till någon rovdrift av arbetskraften. Men risken om vi inte anpassar avtalen mer till verkligheten är att fler odlingsföretag väljer att stå utanför kollektivavtalen helt eller att branschen flyttar från Sverige, säger Katarina Novák.