Björklunds skola är här

Klockan är 08.20. Klockan ringer in. Dagen kan börja för landets en miljon skolbarn och deras nästan nittiotusen lärare. I Sveriges största arbetsplats – skolan. Här är nu de mest omfattande förändringarna på 25 år på väg att klubbas.

På tisdag nästa vecka presenteras förslaget till den lag som ska ersätta den gamla skollagen från 1985. Den som »utarbetades i sjuttiotalets flummiga anda«, som utbildningsminister [[Jan Björklund]] formulerar det, och som han i stora stycken byggt sin politiska karriär på att kritisera. Flummig eller ej, lagen har lappats och lagats så länge att den på sina håll blivit inkonsekvent.

Frågan engagerar. När remisstiden gick ut i höstas hade extremt många svar kommit in. Förutom 120 traditionella instanser, som kommuner och myndigheter, som uppmanats att kommentera förslag, hade också lika många spontansvar kommit. Såväl privatpersoner som intresseorganisationer har skickat synpunkter till utbildningsdepartementet.

Den nya skollagen är framför allt ny när det gäller synen på behöriga lärare. I framtiden ska bara lärare med rätt utbildning kunna tillsvidareanställas, det vill säga få fast anställning. Alla som gått i skolan vet ju att det inte alltid var de bäst utbildade lärarna som var de mest inspirerande. De båda lärarförbunden driver ändå frågan hårt. Kraven på ökad behörighet och den ständiga diskussionen kring högre lärarlöner är också ett led i ambitionen att höja statusen på läraryrket.

– Framför allt vill man hitta kvalitetsgarantier för att skolan klarar det den ska. All forskning visar entydigt att det som avgör skolans resultat är utbildningsnivån på lärarna. Därför hade vi gärna velat se att den nya skollagen varit ännu skarpare, säger Helene Lindstrand, förbundssekreterare på Lärarförbundet.

Metta Fjelkner, ordförande på Lärarnas riksförbund, talar också om vikten av att höja statusen på katederyrket. Hon vill samtidigt att fler ska lockas att välja läraryrket.

– I början på åttiotalet var det toppstudenterna som lockades av lärarutbildningarna, i dag har sökandetrycket sjunkit dramatiskt.

Hon välkomnar de många reformer som pågår, men varnar för att det kan bli för mycket på en gång.

– Lärarkåren pallar inte, bara de skriftliga omdömena som infördes för ett par år sedan innebär en arbetstidsbomb. Nu kommer det ytterligare en massa förändringar på kort tid som innebär ännu fler kringuppgifter och tvingar lärarna till mer pappersarbete och mindre tid med eleverna. Det gör inte yrket mer populärt.

Förändringar i skolan har varit på väg länge. En parlamentarisk kommitté tillsattes redan i slutet av 1990-talet och 2006 var förslaget till en ny skollag klart. Men det sprack. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet – dagens vänsterallians – kunde inte enas i synen på friskolor. Den här gången har man nått betydligt närmare en färdig lag trots att den innebär en hel del förändringar för just friskolorna.

När nya lagen träder i kraft måste de fristående skolorna följa samma läroplaner och kursplaner som vanliga kommunala skolor. Claes Bromander är vice ordförande för Friskolornas riksförbund och vd på Växjö Fria gymnasium. Han uppskattar att det blir gemensamma regleringar för alla skolor. Men nya skollagen är i vissa delar alltför detaljreglerad, menar han.

– Det viktiga kan ju inte vara om skolan har en halv kuratorstjänst och ett eget bibliotek, huvudsaken måste vara att eleverna har tillgång till ett bibliotek och en kurator, säger han.

Förutom en ny skollag får läroplanen också en grundlig översyn just nu. Det är tänkt att den nya planen ska träda i kraft höstterminen 2011 och omfatta det nya betygssystemet. Dagens fyrgradiga skala MVG–IG ersätts av en sexgradig, A–F. Det brukar alltid bli diskussioner kring betygsfrågan, men den är en västanfläkt jämfört med den kritikstorm som Skolverkets förslag om att skippa en del av historieundervisningen har orsakat. Till och med skolministern Jan Björklund själv har sagt till Skolverket att tänka om när det gäller beslutet att inleda undervisningen år 800, och därmed bland annat skippa antiken. Nya bud lär komma.

Även lärarutbildningen revideras i grunden. I februari presenterades förslaget att ersätta dagens lärarexamen med fyra nya, mer ämnestunga, examina beroende på vilka åldrar som ska undervisas. Går förslaget igenom startar de nya utbildningarna hösten 2011.

Tanken är att den nya lärarutbildningen, om något år, också ska kompletteras med ett länge efterfrågat lämplighetsprov.

Valet i höst driver upp takten i förändringarna, regeringen vill få igenom så många förslag som möjligt under mandatperioden. Och Jan Björklund vill gärna att skolan blir en valfråga. Inte bara för att han sedan många år annekterat frågan utan också för att han då kan få tala sig varm om alla reformer.

Om man ser till historien blir det i alla fall inte en av de hetaste frågorna.

I förra valet 2006 var skolan den fjärde viktigaste valfrågan, enligt Som-institutet. Årets valrörelse lär enligt bedömare handla mer om jobben.

Fakta | Propositionen

Den 23 mars läggs propositionen »Ny skollag – för kunskap, valfrihet och trygghet«.

1 juli 2011 kan den träda i kraft.

Nuvarande skollag klubbades 1985.

Dessutom finns förslag till ny lärarutbildning och en ny läroplan.