Därför är Nora bäst

Hon kommer vandrande längs den istäckta sjön. Ett varmt leende, mössan nedtryckt över öronen, två böcker under armen. Saba Teklehmnot, 32, från Eritrea har just varit på biblioteket och lånat »Kärlekshunden« av Lotta Thorsén och »Du ska bort« av Erik Eriksson.

– Jag älskar att läsa, säger Saba. Just nu går hon en vårdutbildning och pluggar svenska på komvux.

– Vad jag uppskattar med Nora? Saba skrattar.

Förstår vi inte det? Från ett flyktingläger i Sudan, via en förläggning i Ånge, kom hon direkt till en etta här vid sjön i Nora, ett stenkast från torget.

– Det är ju så vackert! Kommunen har varit bra och lärarna fantastiska, säger Saba. Nu ska hon bli undersköterska. Och stanna i Nora.

För första gången finns det ingen Smålandskommun på integrationsrankningens topp tio. Gnosjö, som har vunnit två gånger och alltid legat högt, har i år rasat till plats 136. Lågkonjunkturen har slagit mot tillverkningsindustrin, där många invandrare jobbar.

Nora har också gott om småindustrier. Precis som Gnosjö är det en entreprenörs­kommun, med ett bolag per tio invånare. Företagsklimatet är dock måttligt bra, om man ska tro Svenskt Näringsliv som mäter den saken varje år. Så kanske ska Noras nycklar till god integration sökas någon annanstans.

Vi hittar tre, varav en stavas Örebro. En annan nyckel är omsorgsfull flyktingmottagning och strategisk bostadspolitik. En tredje är mysfaktorn.

Kort pendlingsavstånd till en större stad är viktigt. Noraborna har bara fyra mil till Örebro. Men även Mälardalens arbetsmarknad ligger inom räckhåll. Hussein Darweesh, 32, pendlar till Västerås och arbetet som jobbcoach på ett bemanningsföretag.

– Det är i längsta laget, men det går. Jag trivs så bra i Nora och vill bo här, säger han.

Närheten till en storstad blir allt viktigare för en välfungerande integration. Fem av kommunerna på integrationsrankningens tio i topp har nära till större städer – i fjol var det bara tre. Inte minst i lågkonjunktur är det viktigt att befinna sig på rätt ställe i geografin, med en stor, varierad arbetsmarknad att tillgå.

Det understryker en annan trend som stadsutvecklare har sett länge: en god kommunal ekonomi måste inte bygga på arbetsplatser i just den egna kommunen. Folk arbetspendlar gärna, så länge de verkligen trivs där de bor. Det är ju på bostadsorten de betalar skatt. Att satsa på goda skolor och bostäder och vårda attraktiva miljöer kan därför vara minst lika viktigt som lokala arbetstillfällen.

Situationen i Nora påminner om Surahammar, en annan västmanländsk gammal bruksort i listans topp (plats 8). Med bara några mil till Västerås finns jobben nära.

En titt på de faktorer som vägts in i rankningen visar att Nora inte är riksetta på någon variabel, men ganska bra på många. Silvermedaljören Vårgårda är exempelvis bättre när det gäller invandrares sysselsättning. Men det som tippar till Noras fördel är hälsan. I Nora är invandrarna friskare, de mår bra helt enkelt.

Jenny Belenos är flyktingsekreterare i Nora kommun. Hon berättar:

– De som kommer till Nora får börja med SFI på en gång. Ofta inom tre dagar. Det fungerar eftersom vi inte har köer, vare sig till SFI, bostäder eller barnomsorg. I storstäderna kan det ta sex till åtta månader innan folk kommer loss, där förlorar man värdefull tid.

Kommunen satsar på snabb språkpraktik på arbetsplatser.

– Hur snabbt beror på svenskkunskaperna. En del av våra flyktingar är redo nästan omedelbart, för andra kan det ta några månader eller upp till ett år. Oftast går det väldigt bra.

Bostäderna är en ytterst viktig nyckel. Inte bara att de finns. Utan hur de fördelas.

– Det har varit ett medvetet beslut från kommunen att sprida flyktingarna i olika bostadsområden. Att bo bland svenskar gynnar språkinlärningen, säger Jenny Belenos.

Andrijana Simic, 29, kom från Bosnien som sjuttonåring. Hennes far hade varit tillfångatagen under kriget och familjen erbjöds via Röda Korset möjligheten till ett nytt liv i Sverige.

– Vi fick bostad första dagen i Nora. Alla grannar var svenska, det var jätteviktigt för oss, berättar hon.

Hussein Darweesh har liknande erfarenheter – grannarna var betydelsefulla. Och när grannarna inte fanns till hands kunde han alltid gå ner på Ica och öva svenska med kassörskan som tålmodigt lärde honom glosor för varorna: kyckling, gladpack, paprika.

Det pekar vidare mot den sista och kanske viktigaste förklaringen till Noras topplacering: trivseln och mysfaktorn. Fördelarna med en liten stad, där kassörskan har tid och lust att lära ut de svenska namnen på produkterna i charkdisken till en ivrig språkvetare från Bagdad.

Jenny Belenos tror att det är just charmen i Nora som har gett guldmedalj i integration.

– Det är samhället i stort som är förklaringen. Alla känner alla här, det är tryggt och framför allt är föreningslivet väldigt aktivt. Särskilt för barnfamiljer som kommer hit är tryggheten viktig. Det finns inte direkt något busliv bland ungdomar heller, säger hon.

Man måste kanske se Nora för att förstå. Vi pratar om en stad där den lilla polisstationen har en olåst brevlåda. Där redan arkitekturen och landskapet sänker ens puls och slår på må-bra-hormonerna. En vit kyrka vid ett litet torg, omgiven av kvarter efter kvarter av pittoreska trähus med småbutiker och caféer.

Några ståtliga äldre stenhus vittnar om ett betydelsfullt förflutet – Nora fick stadsrättigheter redan 1643 och byggdes upp kring den framgångsrika järnhanteringen. Utsikten över sjön är hisnande, runt omkring susar djupa skogar. Stadens självförtroende framgår i turistbroschyrerna som beskriver trakten som »the heart of Sweden«, med Örebroregionens nya slogan. Det finns redan en koloni av inflyttande holländare i närheten, och fler kan det bli. Så sent som för två veckor sedan medverkade Nora vid emigrantmässan i Utrecht, där ett 80-tal personer anmälde sitt intresse för en flytt till Bergslagen.

Resida Malisic, 71, sitter i Röda Korslokalen på Skolgatan och stickar. Handarbete är ett internationellt språk, kan man säga, och Resida har tillhört syföreningen sedan hon kom till Sverige som 56-åring 1996 då hennes hemland Bosnien var i spillror. För henne var syföreningen en viktig brygga till det svenska samhället.

– Jag kom från Banja Luka som är en storstad, men i Sverige är det lättare att få kontakt i en liten stad, menar hon.

Efter avslutad SFI arbetade Resida som vårdbiträde i åtta år. Hennes son, som kom till Nora redan 1992, är kock.

De jämnåriga svenska damerna på syföreningens möte beskriver hur de kommunicerade med Resida med rörelser och kroppsspråk innan hon kunde svenska.

– Jag tror att öppenheten har att göra med att Nora är en kulturstad. Vi har fått Europa Nostra-priset och det bor många kulturarbetare här. Sånt påverkar, säger en av damerna.

Och varför inte. Forskningen kring framgångsrika städer visar faktiskt att närvaron av en kreativ klass ökar toleransen vilket gynnar integration och tillväxt.

– Folk här är helt enkelt vänligt inställda till dem som är annorlunda.

Inte alla. Sverigedemokraterna fick faktiskt ett mandat i kommunfullmäktige efter valet i höstas.

Men någon som vill besätta den posten har inte dykt upp.

Så gjorde vi rankningen

1 ) Andel utrikes födda: Avser förhållandena i kommunerna 31/12 2010. I denna undersökning betraktas en stor andel utrikes födda som normativt bättre än en låg.

2 ) Flyktingmottagande: Avser det antal flyktingar som kommunen tagit emot under åren 2001–2010. Detta resulterar i en genomsnittskvot för kommunens flyktingmottagande relativt befolkningsstorlek under den benämnda perioden (undantaget är Knivsta som blev en egen kommun år 2002).

3 ) Absolut sysselsättning samt absoluta ohälsotal: Dessa kategorier rangordnar kommunerna efter hur höga sysselsättnings- respektive ohälsotalen är bland de utrikes födda i kommunerna. Den kommun som har den högsta sysselsättningen bland de utrikes födda och den kommun som har det lägsta ohälsotalet bland de utrikes födda får alltså de bästa placeringarna i dessa kategorier.

4 ) Relativ sysselsättning, relativa ohälsotal samt relativ arbetsinkomst: Dessa kategorier rangordnar kommunerna efter hur höga sysselsättningsnivåerna, ohälsotalen och arbetsinkomsterna är bland de utrikes födda i kommunerna relativt de inrikes födda i samma kommuner. Det är alltså skillnaderna mellan de inrikes och de utrikes födda i kommunerna som avses.

5 ) Ohälsotal: Måttet är en sammanvägning av två variabler: nettodagar med utbetalad sjukpenning per sjukpenningförsäkrad (2009) samt nettodagar med utbetalad sjuk- och aktivitetsersättning (2010). De två variablerna väger båda lika tungt.

6 ) Arbetsinkomst: Avser en sammanvägning av lön, intäkter från näringsverksamhet, sjuk- och föräldrapenning, samt dagpenning vid utbildning/tjänstgöring inom totalförsvaret. Måttet exkluderar personer vars arbetsinkomst per år understiger basbeloppet för 2009 (42 800 kr) och de fall där summan av studiebidraget och studielånet överstiger arbetsinkomsten. I denna undersökning medför en jämlik arbetsinkomstfördelning en bättre rankning.

7 ) Rankning: När kommunerna har rangordnats i respektive kategori har de relativa skillnaderna mellan kommunernas data behållits genom ett så kallat normeringsförfarande. Detta innebär att de 290 kommunerna sprids ut på en skala mellan 0 och 100, där värdet 0 tilldelas den kommun som är bäst i kategorin och värdet 100 tilldelas den kommun som är sämst. Skillnaden i värde mellan två kommuner som placerar sig intill varandra i kategorin är alltså inte fixerat, utan beror helt av hur mycket bättre den ena är jämfört med den andra. På detta sätt bibehålls de relativa skillnaderna mellan kommunerna när respektive kommuns resultat i de sju olika kategorierna slås samman till ett totalt värde. I denna sammanslagning tilldelas de sju kategorierna alla samma vikt. Den kommun som fått den bästa placeringen (1) i undersökningen är den kommun som fått det lägsta sammanlagda värdet när de sju undersökningskategorierna lagts samman.

Källor: Andel utrikes födda av befolkningen: SCB. Flyktingmottagande: Migrationsverket. Sysselsättning: SCB. Ohälsotal: Försäkringskassan. Förvärvsinkomst: SCB.